Avgifter för stöd vid funktionsvariation

Som inkomst räknas alla skattepliktiga inkomster som exempelvis lön, aktivitets- eller sjukersättning, alla former av pension, föräldrapenning samt inkomst av näringsverksamhet, a-kassa, arvoden och inkomst av kapital.

Även vissa skattefria ersättningar och bidrag räknas som inkomst, bland annat bostadstillägg och bostadsbidrag. Förmögenhet och schablonintäkt räknas inte som inkomst.

För sammanlevande makar beräknas din inkomst som hälften av den sammanlagda inkomsten.

För makar där ena parten bor i något av kommunens vård- och omsorgsboenden eller för makar som bor i villa eller lägenhet där bara ena parten har personlig omvårdnad, ska endast omsorgstagarens inkomster ligga till grund för beräkningen, om denne har den lägsta inkomsten. I annat fall delas den sammanlagda inkomsten med två.

Sammanboendes (vuxna med gemensamt hushåll) inkomst räknas var för sig.

Bostadskostnaden delas lika på det antal vuxna som bor i bostaden.

Vill du uppge en fastighets verkliga kostnad ska denna styrkas. Du måste då ansöka om bostadsbidrag/-tillägg.

Du kan också välja att bostadskostnaden ska beräknas i enlighet med Pensionsmyndighetens föreskrifter om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Pensionsmyndighetens schablon per kvadratmeter för drift och underhåll ökas med fastighetsavgift, 70 procent av eventuell tomträttsavgäld och 70 procent av eventuella räntekostnader på den aktuella skulden på lån till bostaden.

Minimibeloppet ska täcka normala kostnader för livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel.

Från och med 1 januari 2023 är minimibeloppet 6 470 kronor per månad för ensamstående och 5 279 kronor per person och månad för sammanboende och för sammanlevande makar/partners.

Höjt minimibelopp

Köper du dina måltider av kommunen eller är yngre än 61 år höjer kommunen automatiskt ditt minimibelopp med anledning av dina högre matkostnader.

Förbehållsbeloppet är de pengar som du har rätt att behålla för dina normala levnadskostnader. Förbehållsbeloppet får du fram genom att lägga ihop bostadskostnaden med aktuellt minimibelopp.

Om du under mer än 6 månader per år har en högre kostnad (minst 200 kronor per månad) på grund av ditt funktionshinder eller din familjesituation kan du få en individuell höjning av ditt förbehållsbelopp. Detta förutsatt att du inte får kompensation i form av merkostnadsersättning från Försäkringskassan.

Du ansöker själv om individuellt tillägg till förbehållsbelopp och måste förnya din begäran varje årsskifte.

Exempel på kostnader som kan ligga till grund för individuellt tillägg:

• egen kostnad för god man
• underhållskostnad för minderåriga barn, arbetsresor eller andra kostnader som behövs för en familjs underhåll
• kostnader till följd av funktionshinder, till exempel rehabilitering/habilitering inklusive resor (ej sjukresor), resor till daglig verksamhet
• yngre personers behov av fritidsaktiviteter, bosättning, familjebildning.

Du måste kunna visa att du har de kostnader som du begär individuellt tillägg för. Om din begäran grundar sig i medicinska orsaker måste dessa vara bekräftade av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.