Örnsköldsviks kommun vill och ska växa. I Grundsundabygden finns stark potential för att nå det målet. Nu pågår ett strategiskt arbete för att stärka den regionen, och där är Umeå universitet en viktig spelare.
– Vill man utveckla en hel kommun behöver man se utanför tätorten. Och vi behöver dra lärdomar av andra, liknande platser, säger Dieter Müller, professor i kulturgeografi och vice rektor vid Umeå universitet.
Joakim Byström, tillväxtstrateg på Örnsköldsviks kommun och projektledare för Grundsunda 2030, och Sebastian Arnehed, näringslivutvecklare på Örnsköldsviks kommun.
Dieter Müller, professor i kulturgeografi och vice rektor vid Umeå universitet har myntat begreppet Sveriges femte storstadsregion. Lite skämtsamt, men också med ett stänk av allvar.
– Norrland ses som glesbygd fastän det är tätbefolkat längs kusten. Med Botniabanan stärktes arbetsmarknadsregionen och nu tas nästa steg för att titta mer på de stationsorter som finns mellan Umeå och Örnsköldsvik. De ska kunna utvecklas och locka till sig invånare, förklarar han.
I Grundsundabygden finns en av Norrlands största djuphamnar, järnväg, välutvecklad infrastruktur, närhet till E4 och flygplats och inte minst en stor och viktig arbetsgivare i form av Metsä Board.
Allt det sammantaget gör området intressant ur ett arbetsmarknadsperspektiv och sedan en tid tillbaka jobbar Örnsköldsviks kommun strategiskt med frågan om hur det kan stärkas.
En viktig tårtbit är projektet Grundsunda 2030 som förutom Örnsköldsviks kommun består av Metsä Board och lokalsamhället, representerat av GFG Bygdsam.
– Nu tar vi ett helhetsgrepp och här blir Umeå universitet en viktig kugge. Vi försöker jobba evidensbaserat och förlita oss på beprövad kunskap. Vi ska titta på vad forskningen säger om hur man bygger ett socialt hållbart samhälle, säger Joakim Byström, tillväxtstrateg på Örnsköldsviks kommun och projektledare för Grundsunda 2030.
Historiskt räckte det med att det fanns ett jobb, men nu krävs det mycket mer. Platsen måste vara inkluderande, det måste finnas plats för olika typer av intressen, bland annat.
Närmast ska en projektplan tas fram i samarbete med Umeå universitet, där man bland annat ska identifiera vilka behov som finns för att göra platsen mer attraktiv.
– Historiskt räckte det med att det fanns ett jobb, men nu krävs det mycket mer. Platsen måste vara inkluderande, det måste finnas plats för olika typer av intressen, bland annat, förklarar Dieter Müller.
Grundsundabygdens potential är också kopplad till de restprodukter från Metsä Board som andra aktörer och företag kan dra nytta av.
– Vi jobbar med en strukturskiss för Husum tätort där vi tittar på var man kan expandera utifrån etableringar och nyttja restströmmar från fabriken. Det kan till exempel vara en landbaserad fiskodling som behöver mycket varmvatten, eller en aktör som förädlar koldioxiden som i dag släpps ut, förklarar Sebastian Arnehed, näringslivutvecklare på Örnsköldsviks kommun.
En viktig del i arbetet med att stärka arbetsmarknadsregionen Umeå Örnsköldsvik, är att dra lärdomar från andra, liknande platser och titta på de studier som gjorts med framgång i liknande miljöer.
– Det är spännande att få vara med i den här samhällsomvandlingen, säger Dieter Müller.
Dieter Müller professor i kulturgeografi och vice rektor vid Umeå universitet.
%20DJI_06431.webp)
Grundsundabygden har stark potential för att få Örnsköldsviks kommun att växa.
TEXT: Elin Holmberg
·
FOTO: Privat, Metsä Board
·
PUBLICERAD:
Jonsson och Söner har utvecklats från en småskalig verksamhet till en internationell aktör inom mobila stenkrossverk. Bakom framgången ligger år av hårt arbete, driv och fokus på utveckling. Men framför allt av goda relationer till kunder, medarbetare och leverantörer. Nu läggs nästa växel in. – Vi ska växa, säger Per-Olof Nilsson, företagets vd.
Bjästa och Köpmanholmen har de senaste åren vuxit vad gäller etableringar, då mark i området blivit mer och mer attraktiv för företag. Örnsköldsviks Kommun vill nu ha en beredskap även för framtida utvecklingar och arbetar därför proaktivt i området. – Vi har anskaffat mer mark fr å n privatpersoner för att nya etableringar ska kunna ske, men även för att de befintliga företagen på platsen ska ha möjlighet till expan sion, berättar näringslivsutvecklare Sebastian Arnehed.
Utvecklingen av Skyttis friluftsområde pågår med såväl underhåll som nysatsningar. Efter positivt beslut från Arvsfonden om medel för byggandet av skidskytteanläggning är utvecklingen stark för vinteridrotterna. Nya konstgräsmattor är även på plats och hela anläggningen är under utredning och översyn. – Anslaget är brett där mycket utgår från idrottsföreningar, spontanaktiviteter och friluftsliv, men det vore jätteroligt om Skyttis i framtiden skulle betyda mycket för ett levande närområde att känna stolthet kring, berättar Sune Westberg, chef för kultur- och fritidsavdelningen på Örnsköldsviks kommun.
Inflyttning, ökade huspriser och fullbelagd förskola. Detta tack vare driv och framtidstro bland de boende i Köpmanholmen. Sedan har även två arv spelat stor roll, pengar som var avsedda till kultur men som gav ringar på vattnet.
