Dieter Müller, professor i kulturgeografi och vice rektor vid Umeå universitet har myntat begreppet Sveriges femte storstadsregion. Lite skämtsamt, men också med ett stänk av allvar.
– Norrland ses som glesbygd fastän det är tätbefolkat längs kusten. Med Botniabanan stärktes arbetsmarknadsregionen och nu tas nästa steg för att titta mer på de stationsorter som finns mellan Umeå och Örnsköldsvik. De ska kunna utvecklas och locka till sig invånare, förklarar han.
I Grundsundabygden finns en av Norrlands största djuphamnar, järnväg, välutvecklad infrastruktur, närhet till E4 och flygplats och inte minst en stor och viktig arbetsgivare i form av Metsä Board.
Allt det sammantaget gör området intressant ur ett arbetsmarknadsperspektiv och sedan en tid tillbaka jobbar Örnsköldsviks kommun strategiskt med frågan om hur det kan stärkas.
En viktig tårtbit är projektet Grundsunda 2030 som förutom Örnsköldsviks kommun består av Metsä Board och lokalsamhället, representerat av GFG Bygdsam.
– Nu tar vi ett helhetsgrepp och här blir Umeå universitet en viktig kugge. Vi försöker jobba evidensbaserat och förlita oss på beprövad kunskap. Vi ska titta på vad forskningen säger om hur man bygger ett socialt hållbart samhälle, säger Joakim Byström, tillväxtstrateg på Örnsköldsviks kommun och projektledare för Grundsunda 2030.
Historiskt räckte det med att det fanns ett jobb, men nu krävs det mycket mer. Platsen måste vara inkluderande, det måste finnas plats för olika typer av intressen, bland annat.
Närmast ska en projektplan tas fram i samarbete med Umeå universitet, där man bland annat ska identifiera vilka behov som finns för att göra platsen mer attraktiv.
– Historiskt räckte det med att det fanns ett jobb, men nu krävs det mycket mer. Platsen måste vara inkluderande, det måste finnas plats för olika typer av intressen, bland annat, förklarar Dieter Müller.
Grundsundabygdens potential är också kopplad till de restprodukter från Metsä Board som andra aktörer och företag kan dra nytta av.
– Vi jobbar med en strukturskiss för Husum tätort där vi tittar på var man kan expandera utifrån etableringar och nyttja restströmmar från fabriken. Det kan till exempel vara en landbaserad fiskodling som behöver mycket varmvatten, eller en aktör som förädlar koldioxiden som i dag släpps ut, förklarar Sebastian Arnehed, näringslivutvecklare på Örnsköldsviks kommun.
En viktig del i arbetet med att stärka arbetsmarknadsregionen Umeå Örnsköldsvik, är att dra lärdomar från andra, liknande platser och titta på de studier som gjorts med framgång i liknande miljöer.
– Det är spännande att få vara med i den här samhällsomvandlingen, säger Dieter Müller.
%20DJI_06431.webp)
