Viktig information om coronapandemin

Det är du och jag som har makten över viruset - tillsammans kan vi minska smittspridningen. Läs mer om hur Örnsköldsviks kommun hanterar coronapandemin.

Modersmål

Modersmålsundervisning ger elever med ett annat modersmål än svenska möjlighet att läsa sitt modersmål som ett ämne i skolan. Att ha tillgång till sitt modersmål underlättar språkutveckling och lärande inom olika ämnen. Om du vill att ditt barn ska få modersmålsundervisning i grundskolan eller motsvarande skolformer behöver du ansöka om det. Om du är elev i gymnasiet eller motsvarande skolformer ansöker du själv.

Modersmålsundervisningen styrs av kursplaner och ämnesplaner för ämnet modersmål. Bedömning och betygsättning sker på samma sätt som i övriga ämnen. De kunskaper och förmågor som en elev visar bedöms i förhållande till kunskapskraven i kursplanen eller ämnesplanen som finns i varje skolform.

En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska har rätt till modersmålsundervisning i detta språk om

  1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
  2. eleven har grundläggande kunskaper i språket.

En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om

  1. minst fem elever som ska erbjudas modersmålsundervisning i språket önskar sådan undervisning, och
  2. det finns en lämplig lärare.

Adoptivbarn med ett annat modersmål än svenska har rätt modersmålsundervisning även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Eleven måste dock ha grundläggande kunskaper i språket.

En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna har särskilt stark rätt till modersmålsundervisning. Det finns inga krav på att språket ska vara elevens dagliga umgängesspråk hemma eller att elev i grundskolan ska ha några kunskaper i språket. Det finns heller inget krav på fem elever för att undervisningen ska starta, under förutsättning att det finns en lämplig lärare. De fem nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Elever som ansöker om modersmålsundervisning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan måste, till skillnad från i grundskolan och grundsärskolan, ha goda kunskaper i det sökta språket.

Förskolan ska arbeta för att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Arbetssättet i förskolan innebär att modersmålsstödet är integrerat i barngruppen. Enligt läroplanen för förskolan ska medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Barn lär i de vardagliga aktiviteterna, i lek och i skapande verksamhet. Personalen ska därför anpassa aktiviteter, arbetssätt, miljö och material efter barnens behov.

Förskoleklass är en obligatorisk skolform för alla barn från 6 års ålder. Det är en viktig länk mellan förskola och grundskola. För elever som identifierar sig med någon av de nationella minoriteterna erbjuds förstärkt modersmålsstöd i förskoleklass, att ansöka är frivilligt. Vårdnadshavare ansöker till modersmålsundervisning i förskoleklass.

Stödet ges 40 minuter per vecka som en integrerad del i förskoleklassens ordinarie verksamhet och elevgrupp. Barnen lär sig ord och begrepp som är kopplade till olika temaområden genom att exempelvis leka, sjunga, rita, spela spel och läsa sagor.

Modersmålsundervisning erbjuds till elever i årskurs 1-9, att ansöka är frivilligt. Vårdnadshavare ansöker till modersmålsundervisning.  

Undervisningen bedrivs stadievis, antingen som närundervisning eller fjärrundervisning, 60 minuter per vecka (50 min per vecka för lågstadieelever) och förläggs i första hand i nära anslutning till ordinarie skoldags slut. Från och med årskurs 7 kan undervisningen ske på annan skola än den skola som eleven tillhör. I dessa fall använder eleven sitt ungdomskort för att åka buss till och från lektionen.

Modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk kan läsas antingen som förstaspråk (grundläggande kunskaper) eller andraspråk (nybörjarspråk). De har separata kursplaner och kunskapskrav.

Flerspråkigt Centrum bedömer om eleven ska läsa det nationella minoritetsspråket som första- eller andraspråk.

Modersmålsundervisning erbjuds till gymnasieelever, att ansöka är frivilligt. Eleven ansöker själv. 

Ämnet modersmål är uppdelat i tre kurser:

  • Modersmål 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande.
  • Modersmål 2, 100 poäng, som bygger på kursen modersmål 1.
  • Modersmål – aktiv tvåspråkighet, 100 poäng, som bygger på kursen modersmål 1.

Kurserna i ämnet modersmål startar varje hösttermin och pågår under två terminer. Undervisningen bedrivs i grupp, antingen som närundervisning eller fjärrundervisning, 100 minuter per vecka och förläggs i första hand i nära anslutning till ordinarie skoldags slut.

Elever som är inskrivna på ett introduktionsprogram och inte har ett godkänt betyg i ämnet modersmål årskurs 9, kan ansöka om att läsa grundskolekurs i ämnet.

Elever som ansöker om modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk i gymnasieskola och gymnasiesärskola måste, till skillnad från i grundskolan och grundsärskolan, ha goda kunskaper i minoritetsspråket.

Genom undervisning i ämnet svenska som andraspråk ska eleverna ges möjligheter att utveckla svenska språket i tal och skrift så de kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Genom undervisningen ska eleven ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära sig. Eleven ska kunna lita på sitt språk. Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att kommunicera på svenska på den språkliga nivå som eleven befinner sig, utan att språket behöver vara korrekt i detaljer. Det är rektor som beslutar om en elev ska få undervisning i svenska som andraspråk.

Reglerna för att delta i svenska som andraspråk skiljer sig åt i grundskolan och i gymnasieskolan. För att en elev ska få läsa svenska som andraspråk i grundskolan ska eleven:

  • antingen ha ett annat modersmål än svenska eller
  • elever som har svenska som modersmål och har gått i skola i utlandet eller
  • vara invandrarelev och ha svenska som umgängesspråk med en vårdnadshavare.

Dessutom ska eleven behöva undervisning i svenska som andraspråk.

En elev som går i gymnasieskolan och som har ett annat modersmål än svenska får läsa svenska som andraspråk som gymnasiegemensamt ämne istället för svenska.

En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver det för att uppnå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

Studiehandledning får ges på elevens starkaste skolspråk om det är ett annat än modersmålet. Till exempel så finns det nyanlända elever som gått i skolan i ett annat land än sitt hemland och fått undervisning på ett annat språk än modersmålet.

Syftet med studiehandledning är att stödja eleverna att utveckla kunskaper i skolans ämnen och det svenska språket.