Elevhälsan kan vara med och lägga upp en plan om du till exempel har missat skoltid på grund av att du är sjuk eller mår psykiskt dåligt, eller på grund av att det har hänt något hemma som påverkar hur det går i skolan. Då kan elevhälsan bland annat se till att du får läsa ikapp eller inte behöver göra prov under en tid.
En elev som riskerar att inte nå de mål som minst ska uppnås ska få extra anpassningar. Extra anpassningar ska inte skrivas in i åtgärdsprogram eftersom dessa inte går att överklaga.
Om en elev får stöd i form av extra anpassningar ska detta, när det gäller årskurs 1-5, dokumenteras i elevens skriftliga individuella utvecklingsplan.
När det gäller årskurs 6-9 i grundskolan och gymnasieskolan har Skolverket inte gett några särskilda rekommendationer kring hur extra anpassningar ska dokumenteras. Detsamma gäller förskoleklassen, där varje skola har sina egna rutiner för hur de dokumenterar bedömningen av elevernas utveckling. Det är rektorn som beslutar hur dokumentationen ska se ut i dessa årskurser och skolformer.
Om det finns farhågor om att en elev inte kommer att nå miniminivån på kunskapskraven, trots att eleven har fått stöd i form av extra anpassningar, ska rektor se till att elevens behov skyndsamt utreds. Behov av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.
Utredningen sker i samråd med elevhälsoteamet. Där ingår specialpedagog, skolsköterska, kurator och psykolog.
Om utredningen kommer fram till att eleven är i behov av särskilt stöd så ska man ta fram ett åtgärdsprogram. Beslut om åtgärdsprogram kan överklagas.
Om du som förälder eller elev har frågor och funderingar om extra anpassningar och särskilt stöd så kan skolans specialpedagog vara en hjälp.