v

Stöd för elev vid psykisk ohälsa - gymnasienivå

Stöd för elev vid psykisk ohälsa - gymnasienivå

Ibland händer det saker i livet som är jobbbiga. Om du som elev känner oro, är nedstämd eller mår dåligt kan du vända dig till elevhälsan för att få hjälp och stöd. Mår du dåligt kan det leda till att andra saker blir påverkade som exempelvis sömnen, vilket i sin tur kan göra det svårt att fungera som vanligt.

Du har rätt att må bra. Det är alltid bättre att söka hjälp en gång för mycket än en gång för lite.

Om du som vårdnadshavare känner oro för ditt barns psykiska mående kan du alltid vända dig till ditt barns metor, rektor på skolan eller någon från elevhälsan. Tillsammans kan ni fundera på hur ditt barn kan få bäst stöd och hjälp sett ur skolans perspektiv. Du kan även vända dig till Regionens Barn- och ungdomsentrén eller barn och ungdomspsykiatri (BUP) . Barn- och ungdomsentrén är en länsverksamhet och tar emot barn mellan 6-14 år från hela länet med lätt till medelsvår psykisk ohälsa. Syftet med verksamheten är att möta barn och ungdomar i ett tidigt skede för att förebygga och motverka negativ utveckling av psykisk ohälsa. BUP kan hjälpa till vid problem som ångest, depression, ätstörning, aggressivitet, koncentrationssvårigheter eller tvångstankar. BUP finns till för dig som är under 18 år och för dig som är förälder eller vårdnadshavare till barn och ungdom under 18 år.

Oavsett vilka verksamheter som blir inkopplade för ditt barn är det viktigt med samordning. Det är verksamheternas ansvar att samordna de insatser som behövs för ditt barn.

Barn- och ungdomsentrén Örnsköldsvik Länk till annan webbplats. (du ringer via Barn- och ungdomsentrén i Sundsvall)

BUP Örnsköldsvik Länk till annan webbplats.

En elev som riskerar att inte nå de mål som minst ska uppnås ska få extra anpassningar. Extra anpassningar ska inte skrivas in i åtgärdsprogram eftersom dessa inte går att överklaga.

Om en elev får stöd i form av extra anpassningar ska detta, när det gäller årskurs 1-5, dokumenteras i elevens skriftliga individuella utvecklingsplan.

När det gäller årskurs 6-9 i grundskolan och gymnasieskolan har Skolverket inte gett några särskilda rekommendationer kring hur extra anpassningar ska dokumenteras. Detsamma gäller förskoleklassen, där varje skola har sina egna rutiner för hur de dokumenterar bedömningen av elevernas utveckling. Det är rektorn som beslutar hur dokumentationen ska se ut i dessa årskurser och skolformer.

Om det finns farhågor om att en elev inte kommer att nå miniminivån på kunskapskraven, trots att eleven har fått stöd i form av extra anpassningar, ska rektor se till att elevens behov skyndsamt utreds. Behov av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

Utredningen sker i samråd med elevhälsoteamet. Där ingår specialpedagog, skolsköterska, kurator och psykolog.

Om utredningen kommer fram till att eleven är i behov av särskilt stöd så ska man ta fram ett åtgärdsprogram. Beslut om åtgärdsprogram kan överklagas. 

  • Anpassningar i lärmiljön
  • Lärare får handledning av specialpedagog eller konsultation av kurator, psykolog. Det kan handla om bemötande och förhållningssätt
  • Assistenthjälp vid fysiska/medicinska svårigheter. Åtgärdsprogram endast om svårigheterna kopplas till svårigheter att nå kursplanemålen
  • Samtal — skolsköterska, kurator, psykolog
  • Stöd inom klassens ram
  • Stöd av speciallärare
  • Stöd av resursperson
  • Ordinarie lärare har arbetsstunder med eleven/en grupp av elever och en annan lärare arbetar med resten av klassen
  • Smågrupper i matematik och svenska
  • Anpassad studiegång
  • Särskild undervisningsgrupp, ofta med tillhörighet i klass och delar av undervisningen i den särskilda undervisningsgruppen
  • Pedagogisk stödenhet