Elevhälsa för gymnasieelever

Alla elever har rätt till en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. En trygg lärmiljö handlar bland annat om att elever trivs i skolan.

Örnsköldsviks kommuns skolor har rutiner för att utreda, åtgärda och följa upp trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande behandling och mobbning. När elever känner sig utanför, inte blir respekterade eller av andra anledningar inte mår bra påverkas förutom hälsan även lärandet. Det finns en tydlig koppling mellan en god studiemiljö och låg förekomst av kränkningar. Att elever känner sig trygga och trivs i skolan är en förutsättning för att eleverna ska lära sig.

Alla skolor ska enligt skollagen ha ordningsregler. De finns för att upprätthålla studiero och en trygg lärmiljö.

Bestämmelser om arbetsmiljö finns också i arbetsmiljölagen. Den lagen gäller för både elever och personal i skolan. Arbetsmiljön på hela skolan, inklusive skolgården, ska vara säker och ingen ska riskera att skada sig eller utsättas för hot och våld.

Alla elever har rätt till ledning och stimulans i skolan för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling utifrån sina förutsättningar. För vissa elever kan det innebära extra anpassningar eller särskilt stöd.

Elevhälsan med medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser finns för skolans elever. Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande och även stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.

Elever i årskurs 6 till och med gymnasiet kan även kontakta sin skolkurator via appen Allbry. Du hittar den där appar finns. Via Allbry kan du som elev chatta med skolkuratorn på din skola, ställa kortare frågor samt boka tid.

Om du har behov av stöd i skolan, av till exempel elevhälsan, innebär det ibland att du och dina vårdnadshavare även har kontakt med flera andra verksamheter, till exempel Regionens barn och ungdomspsykiatri (BUP) eller habilitering, kommunens socialtjänst, med flera. Samordningen kring insatserna ligger hos verksamheterna och inte hos dig som elev eller dina vårdnadshavare. Detta sker bland annat via så kallad samordnad vårdplanering (SIP).