Folkrörelserna

Folkrörelserna gick i bräschen för folkbildningen. 1896 bildade arbetareföreningen den första föreläsningsföreningen. Kunskapstörsten var stor under en tid när böcker var en bristvara för många. Läsestugan, fröet till vår biblioteksverksamhet, öppnade 1925.

Godtemplarna startade studiecirkelbibliotek och tog initiativet till att bygga Föreningshuset, där musik- och teaterföreställningar gick av stapeln. Logen höll publikdragande bildvisningar med skioptikonapparat. Även inom arbetarrörelsen tog man tillvara kunskapsintresset.
 

Arbetarrörelsen


Arbetarrörelsen har sina rötter i det industrisamhälle, som utvecklades under 1800-talet. I Örnsköldsviksområdet präglades industrialiseringen från början av sågverksindustrin. När sågverken inte längre var lönsamma etablerades under 1900-talet massafabrikerna.

Sågverksägarna intog en patriarkalisk hållning gentemot arbetarna och såg med blida ögon på arbetarnas engagemang i föreningar så länge de syftade till ett gott samförstånd med arbetsgivarparten. Det var inte lätt att vid förra seklets början öppet erkänna att man sympatiserade med socialismen. Fackanslutna arbetare utsattes för motstånd och repressalier från myndigheter och arbetsgivare. Trots allt fortsatte agitationen.

1:a majdemonstration

1917 hölls den första säkert dokumenterade 1:a majdemonstrationen mot dyrtider och livsmedelsbrist. Bilden visar demonstrationen den 1:a maj 1953 på hamnplan med busstationen i bakgrunden. Foto: Karl-Otto Strandberg.

Den politiska arbetarrörelsen har sitt ursprung i fackföreningarnas verksamhet. Redan kring förra sekelskiftet fanns i Örnsköldsvik tre fackföreningar: Örnsköldsviks Typografklubb och en avdelning till Järn- och Metallarbetarförbundet. Stuveriarbetarna var anslutna till Transportarbetarförbundet. Fackföreningarnas strävan efter att skapa en gemensam politisk organisation blev upphovet till att Örnsköldsviks arbetarkommun bildades 1904. Möten hölls till en början på föreningshuset i Lungvik eller på något av stadens kaféer.

1938 blev arbetarpartiet socialdemokraterna det största partiet i Örnsköldsviks stadsfullmäktige. De borgerliga hade dock majoritet till kommunsammanläggningen 1971.

Tidigt främjades bildningsintresset inom arbetarrörelsen och det hölls populärföreläsningar i arbetarföreningens regi. ABF fick en lokalförening i staden 1927. En socialdemokratisk kvinnoklubb bildades. Broderskapsrörelsen, Sveriges Kristna Socialdemokraters Förbund med syfte att stödja nykterheten, fick 1940 en egen organisation i Örnsköldsvik.

Nykterhetsrörelsen


Den första nykterhetsföreningen i norra Ångermanland bildades troligen i Örnsköldsvik 1878. Då ägde ett möte rum i parken vid dåvarande Örnsköldsviks fattiggård i Lungvik. 29 personer slöt sig samman till en krets som kallade sig Ångermanlands absoluta nykterhetsförening. Erik Hörnell i Järved höll föredrag med religiös anknytning om superiets fördärv.

Föreningen fick snabbt cirka 600 medlemmar men aktiviteten avtog när Hörnell senare övergick till logen Enighet och Frid, som bildades i Järved 1889 — godtemplarrörelsen hade även nått våra trakter.

Nykterhetslogen 381

Nykterhetslogen 381 Fridsborg församlade i Lutherska kapellet i Örnsköldsvik. Logen använde kapellet som samlingslokal innan föreningshuset i Lungvik var färdigt.

Den äldsta föreningen som tillhörde IOGT (The Independent Orden of Good Templars), var logen Sköld, som bildades 1882. Den gick senare samman med logen Örn och finns kvar än idag med namnet Örnsköld. Samma år tillkom logerna Höga Nord i Domsjö, Nordens Kämpe i Husum, Framtidshopp i Mo och Dagens gryning i Bjästa. Alla utom den sistnämnda finns kvar idag.

1883 bildades inte mindre än sexton loger i Örnsköldsvikstrakten. De tillhörde den internationella godtemplarorden. Det bildades också en svensk motsvarighet till IOGT som kallades NGTO (National Good Templar Orden) — senare NTO (Nationaltemplarorden). På 1920-talet bildade ungdomar egna förbund. Motorförarnas helnykterhetsförbund, MHF, startade en förening i Örnsköldsvik 1928.  Den är även idag livaktig.

Kursverksamheten var viktig. Godtemplarna startade i början av förra seklet studiebiblioteket Aurora. Man tog initiativ till att bygga Föreningshuset, där basarer, musik och amatörteater drog pengar till kassorna.

Nykteristerna gjorde en viktig samhällsinsats genom att bygga samlingslokaler runtom i bygden, där även fackföreningarnas föregångare fick hålla möten.

Nykterhetsdemonstration

Torget 1905. Nykterhetsdemonstrationer med musik, standar och tal var ett uppseendeväckande propagandamedel i början av 1900-talet. Stadens torg erbjöd plats och möjlighet att sprida olika meningsyttringar. Uppslutningen var som synes god.

Frikyrkorna


På 1870-talet drog en frireligiös väckelse genom bygden. Den fick stort genomslag i Örnsköldsvik. Statskyrkan och lagstiftningen motarbetade länge de frireligiösa utbrytarna — läsarna. Man ansåg att mötena störde den kyrkliga ordningen och att irrläror spreds.

I början samlades man i hemmen. Senare blev bönhusen typiskt frikyrkliga gudstjänstlokaler. De kännetecknas av en enkel och anspråkslös kyrkomiljö.

Trots att läsarna stötte på motstånd och oförstående från omgivningen fick de fotfäste i bygden. Örnsköldsvik — som också kallas Norrlands Jerusalem — har idag cirka 3500 medlemmar (Evangeliska Fosterlandsstiftelsen är ej inräknad). Av tradition bedriver man ett omfattande missionsarbete.

Missionskyrkan

Missionsförsamlingens kyrkobyggnad, Nygatan 7/Trädgårdsgatan 6. Uppförd 1896 i rött tegel. Vykort från 1900-talets början. Klicka på bilden för större storlek.

Läsestugan


Föreningen Örnsköldsviks Läsestuga bildades 1925 för att bidra till folkbildningen och ge ungdomar en meningsfull sysselsättning. Läsestugans första boksamling utgjordes av flera mindre föreningsbibliotek. Drivande kraft var folkskolläraren Isidor Johansson, Läsestugans bibliotekarie från 1932 till början på 1950-talet.

Läsestugan flyttades 1950 från Storgatan 34 till ÖTS (Örnsköldsviks Tekniska Skola, nu museet/konsthallen) och övertogs av staden 1953. Den kallades därefter Örnsköldsviks stadsbibliotek. 1961 kunde man flytta in i moderna lokaler på Fabriksgatan/Lasarettsgatan. Idag finns Föreningarnas Hus i dessa lokaler.

Det nya Stadsbiblioteket stod färdigt 1993 och örnsköldsviksborna fick en ny populär kunskapskälla och mötesplats. Stadsbiblioteket heter numera Arkenbiblioteket.

Tore Nordström

Bibliotekschef Tore Nordström i dåvarande lokaler på ÖTS, nuvarande museet/konsthallen. Biblioteket var inrymt i ÖTS under åren 1950-1961. Här visar Tore Nordström några av de 3000 grammofonskivor som USA:s ambassad donerat och senare skänkt till biblioteket. Foto: Karl-Otto Strandberg

Örnsköldsviks
museum & konsthall

Läroverksgatan 1länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
891 62 Örnsköldsviklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Tfn 0660-886 00
Skicka e-post

Öppettider

Tisdag kl 11–16
Onsdag kl 11–16
Lördag kl 11–16

Sidan uppdaterades

2017-10-19

Sidansvarig: