Ung för 100 år sedan

En levnadsbeskrivning

Barn på torget

Barn bland marknadsstånden på torget, ca 1900.

Maria föddes 1890. Hon växte upp på en gård vid Storgatan. Hennes far, stenhuggaren Karl August Svensson från Älmhult i Småland, högg bland annat den granitkolonn som representerade den unga staden Örnsköldsvik på stockholmsutställningen 1897.

Maria hade elva syskon. En tolvårig bror omkom vid ett blixtnedslag. Äldsta systern hade till uppgift att passa syskonen. Barnen fick i tur och ordning överta varandras urvuxna plagg. De bar för det mesta gamla lappade men rena kläder.

En sömmerska kom till familjen och sydde två gånger om året. Flickorna hade tre klänningar var: en skolklänning, en finklänning och en vardagsklänning. Pojkarna fick kläder av blåkläde som modern vävt. När det var kallt hade barnen stickade tröjor som de var tvungna att vara försiktiga med. Om sommaren gick de barfota. 

Barnen lekte handelsbod i ett hörn av vedboden. Man lekte också mamma, pappa, barn. Ibland tillverkade de djur av kottar. På vintern var kälkåkning ett omtyckt nöje. Barnen satte ihop kälkarna i en rad och åkte ner mot Höglandssjön. Men livet bestod inte bara av lek. Barnen fick hjälpa till hemma så gott de kunde. De kokade potatis till måltiderna, diskade och uträttade ärenden. Om somrarna plockade de kottar att använda vid eldtändning. Det var storstädning på fredagar. Den utförde barnen tillsammans med sin mor.

Klockan sex på kvällen gick de mindre barnen till sängs efter att ha tvättat fötterna. Man sov två och två. Som nattplagg drog de en tröja utanpå linnet. De äldre syskonen fick stanna uppe längre. På kvällarna skulle mycket uträttas som inte hanns med under dagen, exempelvis kardning, spinning och vävning. Vid sju — åtta års ålder stickade barnen själva.
 

Folkskolan

Skolbarn utanför Örnsköldsviks folkskola, invigd 1898. Idag ligger här Örnsköldskolan. I bakgrunden syns Föreningshuset. Bilden är tagen mellan 1898-1902.

Marias mor yrkesarbetade inte men hennes dagar och kvällar var ändå fyllda av arbete. Mat serverades flera gånger om dagen. Frukosten bestod av stekt sill och potatis med bröd. Till detta drack man svagdricka. Mitt på dagen åt man en skiva bröd med flott och drack vatten till. På eftermiddagen lagade modern soppa eller klimpvälling. Ibland kunde det bli pölsa eller - till barnens förtjusning - småländska kroppkakor. På kvällen åt man kornsmjölsgröt. Allt bröd bakades hemma. Marias mor, som var gotländska till börden, fick lära sig baka det norrländska tunnbrödet.

Att sy kläder till de många barnen var säkert ett drygt arbete. Marias mor sydde om de vuxnas kläder till barnkläder. Hon sydde livstycken, byxor och innerbyxor av flanell. Hon köpte oblekt lakansväv och sydde lakan. Av tunnare väv syddes linnen och skjortor. Modern stickade även täcken, tillverkade lapptäcken och vävde. Fyra gånger om året tvättade hon i en fristående tvättstuga hos snickare Lind. Detta kostade tjugofem öre. Vid midsommartid skulle allt tvättas. Mattorna tvagades i Höglandssjön. Modern stod för uppfostran av barnen. Som belöning fick de ofta en karamell. Risbastu väntade den som gjort ofog. Ibland smet Maria iväg till sin far när hon varit olydig. Han högg sten på Varvsberget eller i Ås.
 

Barn med kälke

Barn med kälke på Storgatan nedanför torget. Fototid ca 1910-20.

Hennes far var en skicklig granithuggare. Han hade tolv timmars arbetsdag och lönen var femtio öre per timme. På lördag arbetade han till klockan två på eftermiddagen. Söndagen var ledig. Då steg Marias far upp redan vid två- eller tretiden på morgonen och gick ut på en promenad. När han kom hem några timmar senare kunde han ha med sig hallon som han plockat i en näverstrut. De gjorde också utflykter till Dekarsön på söndagarna.

Byggmästare Hagberg anlitade Marias far när sten skulle huggas vid byggen i Örnsköldsvik, när den nyblivna staden skulle delta i Stockholmsutställningen 1897 fick Svensson uppdraget att hugga en kolonn av granit till utställningen. Graniten togs från Åsberget.

Den färdiga kolonnen var nio meter hög. Till den hörde också ett tre meter högt fundament. Kolonnen emballerades med fem tum tjocka plankor, surrades med tjocka rep och lastades på två öppna järnvägsvagnar för vidare transport till Nordiska museet i Stockholm.

Maria bodde i Örnsköldsvik till nitton års ålder. Då fick hon arbete i Stockholm dit hon flyttade 1909.

Maria Lantz, ur uppteckningsarkivet.

Marknaden


"Så var det den årliga marknaden i slutet av september. Den varade i dagarna tre. Den var ett folknöje som alla såg fram emot med stor glädje. Då vimlade det av folk från alla närliggande socknar och från andra delar av vårt land. Då var torget fullt av stånd med allt vad tänkas kan, från hemslöjd, textilier, till frukt och papperskarameller, stora som små. Då såg man flickor i alla åldrar med en stor karamell i långt sidenband hängande över axeln, så kallade fästemökarameller. Där var även italienare med ballonger, lyckobrev, gipskattor och mycket annat krams. Nere vid hamnen var det tivoli, cirkus, luftgungor, panorama och vaxkabinett...".
"När nöjeslivet var slut för dagen var det på kvällarna dans i ridhuset med servering. Då marknaden var slut blev det så tyst som om åskan slagit ner."

(Maria Lantz)

Betydande marknader förekom på flera håll i bygden. Själevad och Arnäs marknader flyttades 1850 till köpingen. Den sista marknaden i Örnsköldsvik hölls troligen 1915.

August Jansson hamnen

Örnsköldsviks hamn. Tavla målad av August Jansson 1895.

Nöje och fritid


Nöjena för ungdomen var på den tiden av enklaste slag men fordringarna var inte så stora på den tiden. Vi roade oss så gott vi kunde.

Ungdomarna gick tillsammans till hamnen, vi hade enkla knytkalas, sjöng på den tiden skillingtryck och någon som spelade gitarr var uppskattad. Handarbetade, stickade, virkade, ingen fick vara sysslolös.

På sommaren var det utedansbanor...". Så samlades det ihop spelpengar av någon som gick runt med en tratt i handen efter dansens slut. Midsommarfest var det alltid på Dekarsön som logen Sköld ordnade, där var musik, lekar av alla slag..."

(Maria Lantz).

De glada vännerna


Godtemplarna, som etablerade sig i staden redan i slutet av 1800-talet, bidrog med sin verksamhet till stadens kulturliv. De ordnade fester och basarer och bedrev en livlig teaterverksamhet.

Ett av deras teatersällskap kallades De Glada Vännerna. Det bildades 1893 på initiativ från en av eldsjälarna inom logen Sköld, målaren J H Harju. Amatörteatern blev en omhuldad verksamhet inom nykterhetsrörelsen.

Teater

Teatersällskap i Föreningshuset. Carl Kusoffsky längst till höger.

Föreningshuset


Logen Sköld byggde 1886 sitt första ordenshus vid Storgatan 44 med hjälp av frivilliga insatser. Logerna Örn, Sköld och Vita Bandet höll där möten och fester. Byggnaden, som kallades Örnsköldsviks Föreningshus, var även utrustad med en teatersalong. 1901 visades för första gången en bioföreställning. Huset såldes till Filadelfiaförsamlingen 1938.
 

Musikintresset


Musikintresset präglade tidigt staden. Musiksällskapet grundades 1889 på initiativ av dess första ordförande, grosshandlare Carl Kussoffsky. Aktiv inom musiklivet var även dess senare ordförande, Ernst Green. 1910 slog sig stadens sångkörer samman till Örnsköldsviks allmänna sångförening som boktryckare Gustaf Ågren var med om att bilda.

Örnsköldsviks
museum & konsthall

Läroverksgatan 1länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
891 62 Örnsköldsviklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Tfn 0660-886 00
Skicka e-post

Öppettider

Tisdag kl 11–16
Onsdag kl 11–16
Lördag kl 11–16

Sidan uppdaterades

2019-04-23

Sidansvarig: