Du är här:

Frågor och svar om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna

Det kom in cirka 170 synpunkter och en del frågor om hastighetsplanen i den enkät som låg på den här sidan under maj och juni 2013. Här följer en sammanställning av frågor som kommit in och svar.

  • » Varför kan man inte behålla nuvarande hastighetsgränser?

    Nuvarande hastighetssystem med hastighetsgränserna 30, 50, 70, 90 och 110 km/h infördes 1971 och hastighetsbegränsningen till 50 km/h i tätort infördes redan 1955.

    I ett direktiv från regering och riksdag har man slagit fast att 20, 30, 40, 60, 80, 100 och 120 är att föredra framför 50 km/h och 70 km/h.

    Hastigheterna 50 km/h och 70 km/h kan på sikt försvinna och ersättas med 30 och 40 km/h inom tättbebyggt område och 60, 80 100, 110 och 120 km/tim utanför tättbebyggt område.

    Syftet med ändringen är att få hastighetsgränser som bättre överensstämmer med vägens standard. Anpassningen av hastighetsgränserna är avsedd att ge ökad trafiksäkerhet baserad på krockvåldsprincipen, en minskad miljöpåverkan samt en ökad respekt och acceptans för hastighetsgränserna.

  • » Om jag vill ha sänkt hastighet utanför mitt hus i mitt bostadsområde, hur gör jag då? Kan man påskynda processen? 

    Nej. Eftersom att tidplanen och hela hastighetsplanen är tänkt utifrån ett helhetsperspektiv. Målsättningen är att hela tätorter skyltas om i ett svep (undantaget Örnsköldsviks centralort) för att visa en komplett bild över de nya hastigheter, öka förståelsen hos trafikanterna och få goda effekter på kort sikt.

  • » Varför sträcker sig tidplanen över tre år? 

    Det är många bitar som ska falla på plats. Bland annat ska ca.2000 vägmärken med de nya hastighetsbegränsningarna sättas upp och lokala trafikföreskrifter ska skrivas för varje ny hastighetsbegränsning på respektive gata. Samtidigt ska trafikljusen omprogrameras för att synka med de nya hastigheterna och i korsningar mellan statliga och kommunala vägar ska de nya hastigheterna samordnas med Trafikverket.

  • » Det ser ut som att hastigheten bara sänkts med 10 km/h på alla gator, varför behovsprövar man inte hastigheten för varje gata?

    I början av arbetet med hastighetsöversynen kartlades de nuvarande hastighetsbegränsningarna tillsammans med gränserna för tättbebyggt område. Huvudgatorna och dess sidoområden inventerades och beskrevs. Varje gata delades in i homogena gaturum. Detta gjordes i vissa fall för varje gata. På vissa platser valde man att se flera gator som ett område, eftersom de har liknande struktur och bebyggelse och finns i direkt anknytning till varandra och då ansågs det att dessa gator skulle behandlas tillsammans på ett likvärdigt sätt.

    Enligt handboken Rätt fart i staden är det önskvärt att gatans utformning stämmer överens med gatans funktion och den hastighetsnivå som man vill ha på gatan.

    För att kunna identifiera vilken hastighetsnivå som är lämplig i Örnsköldsviks kommuns trafiknät behövde man förutom nättillhörigheten, som beskriver gatans funktion även ta hänsyn till vilket stadsrum som gatan var en del av. För att göra en indelning av stadsdragen använde man sig av den s.k. livsrumsmodellen som finns i handboken där stadsrummets väggar och golv har påverkan på hastigheten, dvs. hur gatan, med sidoområden ser ut och hur miljön används och vilka verksamheter som finns längs gatan. Beroende på hur dessa ser ut så har hastighetsbegränsningarna anpassats till respektive gata och plats.

    Att de nya hastighetsbegränsningarna består av fler hastighetssänkningar än höjningar beror på att man vill öka trafiksäkerheten och det är endast i få fall som det bedöms vara lämpligt med en ökad hastighetsbegränsning.

  • » Varför har man korta sträckor med en annan hastighet? Varför gör man inte punktinsatser i stället för en generell sänkning?

    En kortare sträcka med lägre hastighetsbegränsning kan vara bra vid exempelvis ett övergångsställe, gärna i kombination med en fysisk hastighetsdämpande åtgärd. Flera punktinsatser får inte vara för nära varandra då skiftande hastighet längs en annars likartad vägsträcka upplev som jobbig och förvirrande. Vid sådana tillfällen är en jämn lägre hastighet att föredra. Trafiken flyter då på i en aningen lägre men jämnare takt.

    Vid rusningstrafik är tidsförlusten dock minimal då alla ändå skulle ha behövt sakta ner vid punktinsatser. En jämnare hastighet minskar även bränsleförbrukningen och därigenom koldioxidutsläppen samt utsläppen av kväveoxider och partiklar.

  • » Varför sänker man inte endast hastigheterna där det skett olyckor?

    Dagens hastighetsgränser i tätorterna är inte anpassade efter de kunskaper vi har från studier av dödsolyckor i tätorter. Enligt studierna bedöms att hälften av de personer som omkommit i trafikolyckor inom tätort har följt trafikreglerna och använt tillgänglig säkerhetsutrustning. I dessa fall har vägens utformning haft en bristfällig säkerhetsstandard, eller så har gällande hastighetsgräns varit för hög i förhållande till vägens säkerhetsstandard.

    » Ska det behöva ske en olycka innan man sänker hastigheten?Hastighetsbegränsningarna sätts för att förebygga olyckor och lindra effekten när en olycka väl sker. Nya och rätt satta hastighetsgränser bedöms ha en stor potential i att rädda liv.


  • » Kan det bli plottrigt med fler hastighetsskyltar?

    Både ja och nej, skyltarna kan bli fler, men samtidigt kommer många gamla 50 och 70 km/tim skyltar att plockas ner.

    När riksdag och regering beslutade att införa 10-steg mellan 30 och 120 km/h betonades bland annat att detta inte får bidra till ökad ”plottrighet” med många olika hastighetsgränser. Antalet skyltar i tätorterna kommer att bli fler i och med att samma hastighet inte kommer att gälla nästan överallt. Syftet är dock att det ska vara lätt att förstå vilken hastighet som gäller i olika typer av områden då områden och sträckor med enhetlig hastighet efterstävas. Förändringen kommer att leda till att gällande hastighetsbegränsning kommer att behöva upprepas oftare längs gatorna.

  • » Varför sänker man hastigheterna när dagens bilar har blivit säkrare?

    Utvecklingen av nya personbilar innebär att bilarnas fronter utformas på ett sätt som ska minimera skadorna för fotgängare vid en påkörning. Dessa åtgärder har effekt i påkörningshastigheter under 50 km/h. Vid högre påkörningshastigheter blir krockvåldet så kraftigt att frontens utformning sannolikt har liten betydelse. Inte ens den mest säkra bilen klarar en krock i hög hastighet eller att den erfarne bilföraren kan gardera sig mot att utsätta sig för ett hastigt stopp vid en kollision. Det kan röra sig om en mötande bilist som kommit över på fel vägbana, en älg, ett rådjur eller ett barn som plötsligt springer ut framför bilen. Här kan en liten hastighetsskillnad som 10 km/tim innebära skillnaden mellan liv och död, eftersom människokroppen fortfarande är lika skör och sårbar.

    Här finns mer information om hastighetens betydelse och ett spel för att testa reaktionshastigheten.

  • » Varför sänka hastighetsbegränsningen då de finns alternativa vägar för gående och cyklister?

    Gång- och cykeltrafikanter är mycket mer känslig än biltrafikanter för att behöva ta en längre väg. I kommunens arbete för att underlätta för miljövänliga transporter anses rena gång- och cykelvägar vara en viktig pusselbit för att öka antalet gående och cyklister.

  • » Ger inte sänkningar av hastigheten högre utsläpp vilket är dåligt för miljön?

    Utsläppen av koldioxid (CO2) är direkt proportionella mot bränsleförbrukningen och därmed beroende av hastigheten, både för lätta och tunga fordon. Dagens personbilar har lägst bränsleförbrukning vid konstant fart mellan 50 och 70 km/h. I stadmiljö kan man dock sällan hålla konstant fart några längre sträckor. Studier har visat att bränsleförbrukningen minskat vid hastighetssänkning från 50 till 30 km/h i tätorter. För en genomfart skyltad 70 km/h är koldioxidutsläppen som lägst i närheten av 70 km/h, om det går att hålla konstant fart. För en lokalgata i centrum med relativt mycket stopp och hastighetsvariationer är emissionerna däremot som lägst vid en skyltad hastighetsgräns på 30 km/h eller till och med lägre.

  • » Varför sänka till 30 km/h i bostadsområden då man själv kan anpassa hastigheten till hur trafiksituationen ser ut?

    Att begränsa hastigheten till 30 km/h görs främst för att minska risken att olyckor sker och följden av hur pass allvarlig konsekvenserna blir när olyckan väl är framme. Att man som bilförare inte ser några andra personer kan ge en falsk trygghet där man slappnar av och kör lite fortare. Många förare anpassar hastigheten och håller ut då de möter gående eller cyklister men i de fall olyckan är framme har bilföraren sällan sett personen de kört på innan det är för sent.

    Förslaget med hastighetsbegränsningen 30km/h föreslås på gator inom bostadsområden och utanför skolor och förskolor där det finns mycket tät bebyggelse och mycket oskyddade trafikanter som gående och cyklister och där många bor i nära anslutning till gatan.

  • » Vad anser man om 30 km/tim?

    Många anser att hatighetsbegränsningen 30 km/tim ska användas vid skolor, förskolor och där man själv bor. Man anser att man ska få köra fortare på andra ställen, men det man glömmer är att där bor ju andra människor.

    Förslaget med hastighetsbegränsningen 30km/tim föreslås därför på gator inom bostadsområden och utanför skolor och förskolor där det finns mycket tät bebyggelse och mycket oskyddade trafikanter som gående och cyklister och där många bor i nära anslutning till gatan.

    Här finns mer fakta om hastighetens betydelse och ett spel för att testa reaktionshastigheten.

  • » Finns det inte risk att respekten för hastighetsbegränsningen 30 km/h urholkas om den blir vanligare?

    Det här påstående är vanligt, men det finns ingen forskning som stödjer påståendet. Andelen som kör för fort på 30-sträckor är i och för sig något fler än på 50-sträckor, trots att attitydmätningar visar att trafikanters respekt är högre för 30 km/h än för 50 km/h.

    Det här antyder att bilisten behöver hjälp att hålla hastighetsbegränsningen på 30-sträckor genom till exempel farthinder eller gaturummets utformning och då spelar det ingen roll hur vanligt förekommande 30 km/h är. Noterbart är att motsvarande diskussion i princip aldrig förekommer kring någon annan hastighetsgräns, trots att andra hastighetsgränser är betydligt mer vanligt förekommande vid en normal bilresa inom tätorten.

  • » Varför tidsbegränsar man inte lägre hastighet vid skolor, förskolor och dylikt?

    Enligt studier i Göteborg förekommer fler olyckor vid skolorna utanför skoltid. Skolor och andra anläggningar i anslutning till skolorna används ofta för många fritidsaktiviteter på både kvällar och helger. Ofta sker dessa aktiviteter då det är mörkt utomhus, vilket ökar riskerna i trafiken. Barnen kan även vara vana att bilarna kör den lägre hastigheten som gäller under skoltid och deras förmåga att uppskatta hastigheten är inte fullt utvecklad förrän i tidigast 12 års ålder. Tidsbegränsad hastighet kräver även att föraren har koll på hur mycket klockan är.

    Här finns mer information om hastighetens betydelse och ett spel för att testa reaktionshastigheten.

  • » Är den föreslagna sänkningen av hastigheten till för att vi ska slippa underhålla våra gator och vägar?

    Nej, både Örnsköldsviks kommun och Trafikverket är som väghållare ansvariga för att våra gator och vägar ska vara körbara och trafiksäkra, så att de allvarliga konsekvenserna av olyckorna kan förebyggas. Trafiksäkerhetsarbetet är allas ansvar - även vi trafikanters och genom att anpassa hastigheten efter vad omständigheterna kräver kan vi som trafikanter bidra till detta.

  • » Varför gör Örnsköldsviks kommun en hastighetsplan?

    Den främsta anledningen till att nya hastighetsgränser införs är att rädda liv samt att öka trafiksäkerheten. Arbetet görs för att anpassa hastighetsgränserna efter gatornas och vägarnas säkerhetsstandard tillsammans med kunskapen om hur mycket våld människokroppen tål vid en krock utan att dödas eller skadas svårt vid olika hastigheter.

  • » Är det bara i Örnsköldsviks kommun som detta görs?

    Nej, i kommuner (Malmö, Halmstad, Växjö, Hylte, Göteborg, Vänersborg, Lidköping, Nyköping, Eskilstuna, Håbo, Umeå och Luleå) genomfördes detta under 2007 och 2008 och flera andra kommuner håller på att se över sina hastigheter.

  • » Tjänar man tid på att köra fortare?

    Många kör för fort för att de har bråttom. Sanningen är att man oftast vinner väldigt lite tid på detta, eftersom det kan vara svårt att hålla jämn hastighet och att man kan behöva bromsa in före en omkörning. Det man också bör tänka på är att ju högre hastighet desto längre blir stoppsträckan och desto allvarligare blir följden av en eventuell olycka.

    Här finns mer fakta om hastighetens betydelse och ett spel för att testa reaktionshastigheten.

Sidan uppdaterades

2019-09-06

Sidansvarig:

 Kontakta oss

Frågor om hastighetsplanen, tidplan och kartbilagorna kontakta Trafik- och parkavdelningen via e-post.

Skicka e-post

Frågor av liknande karaktär kommer besvaras och publiceras på den här sidan.