Se undersidor och länkar för mer information.
I dag finns det flera oroande trender - särskilt bland barn och unga. Fler och fler ungdomar upplever stress, huvudvärk, ångest, sömnbesvär och svårigheter att hantera vardagen. Cirka 30 procent i åldersgruppen 16-24 år uppger att de lider av oro, ängslan och ångest. Cirka 5-10 procent av befolkningen lider av tillstånd som kräver psykiatrisk behandling. Vanligast är olika typer av depression och ångest, schizofreni, andra psykoser och missbruk.
Psykisk ohälsa bör skiljas från psykisk sjuklighet. Med psykisk ohälsa avses en oförmåga att skapa sammanhang, mening och kontroll i vardagslivet och att hantera vardagliga problem och kriser. Psykisk ohälsa, som är någonting annat än psykisk sjukdom, kan ge sig till känna som nedstämdhet, oro, ångest, relationsproblem och trötthet. Ofta medför psykisk ohälsa att man får nedsatt förmåga att fungera i vardagen och i arbetet och söker kontakt med sjukvården.
OECD (Organization for Economic Cooperation and Development)
Barn, ungdomar och unga vuxna i Sverige lever internationellt sett under bra uppväxtvillkor, men samtidigt skiljer sig uppväxtvillkoren. Därför är det angeläget att se vilka faktorer som kan påverka uppväxt på ett gynnsamt sätt. Det går sällan att dra några enkla slutsatser om varför de flesta barn och ungdomar utvecklar psykisk hälsa medan andra utvecklar ohälsa. Det handlar om ett komplext samspel mellan individuella, delvis medfödda, egenskaper och uppväxtmiljön.
Ett begrepp som används i allt större utsträckning inom folkhälsoarbetet är hälsofrämjande faktorer (även kallade protektiva eller friskfaktorer). Exempel på faktorer som visat sig ha en hälsofrämjande effekt är att ha ett socialt nätverk där goda familjerelationer är av största vikt, en meningsfull sysselsättning samt att uppleva en känsla av sammanhang. Därutöver är det viktigt att ha en god uppfattningsförmåga och god kommunikativ förmåga.
De främsta orsakerna till den försämrade psykiska hälsan hos barn, unga och unga vuxna har sannolikt samband med samhällsförändringar och främst med föräldrarnas förändrade situation i det moderna samhället. De stödsystem som finns i form av familjestöd och direkta insatser för dessa grupper har inte fullt ut kunnat kompensera denna utveckling. Förändringar som kan ha haft inflytande på den ökade psykiska ohälsan hos barn, unga och unga vuxna är:
Sidansvarig:
Kontakta oss
Ola Bäckström
Utvecklingsledare psykisk hälsa, samordnare av handlingsplan för suicidprevention och kursen "Första hjälpen till psykisk hälsa"
073 - 270 49 95
Skicka e-post
Mer information
Riktlinjer för suicidprevention 2016-2019
Kommunens stödinsatser vid psykisk ohälsa
Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa
MIND självmordslinje och stöd för psykisk hälsa
Rädda barnens hjälplinje/Save the children helpline
0200 - 77 88 20 (varje dag/every day kl.15:00 - 18:00 / 3pm - 6pm)
Google Play, Play butik, App Store
I ovanstående finns ”Återhämtningsguiden”, för dig som mår dåligt, ett stöd i din återhämtning
Psyk-EBas