Kommunen kommenterar – trygghet och säkerhet

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) publicerar indikatorer för arbetet med trygghet och säkerhet i landets kommuner i en öppen jämförelse. Syftet är att stimulera till förbättringsarbete och ökad effektivitet. I Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet 2023 jämförs indikatorer för olyckskonsekvenser, skydd och säkerhetsarbete på kommunnivå.

Mellan 2021 och 2022 har antal personskador ökat något. Antal utvecklade bränder i byggnad har minskat något. Antal personer utbildade i att förebygga / hantera bränder eller andra olyckor per 1000 invånare är 37,4 vilket är ett resultat som ligger bland de 25 procent bästa kommunerna. Antal IVPA-insatser (i väntan på ambulans) per 1000 invånare har minskat från 1,4 till 0,7. Andel kvinnor som arbetar som brandpersonal i utryckningstjänst har ökat från 6,6 till 9,6 vilket är positivt ur jämställdhetsperspektivet. Kostnad för olyckor totalt (kronor/invånare) har ökat.

Resultaten kopplat till otrygghet och oro ingick i SCB:s medborgarundersökning 2022. Resultatet för trygghet utomhus när det är mörkt ute ligger bland de 50 procent mellersta kommunerna. När det gäller låg oro för att bli utsatt för våldsbrott eller hot om våld respektive drabbas av inbrott i hemmet ligger resultaten bland de 25 procent bästa kommunerna.

Mellan 2022 och 2023 har antal våldsbrott ökat. Däremot har antal stöld- och tillgreppsbrott samt anmälda brott om skadegörelse minskat. Jämfört med andra kommuner ligger resultaten bland de 50 procent mellersta kommunerna. För resultat kopplat till hjälp vid nödläge återfinns larmbehandlingstid för räddningstjänst, även om den ökat något, bland de 25 procent bästa kommunerna. Däremot har responstid för räddningstjänst ökat och ligger bland de 25 procent sämsta kommunerna. Resultaten för larmbehandlingstid för ambulans och responstid för ambulans ligger resultaten bland de 50 procent mellersta kommunerna.