Länk till startsidan
  • Du är här:
  • Startsida
  • Nyheter
  • Kommunens kök uppmärksammar finsk mattradition
Fyra köksmedarbetare i storkök på väg att provsmaka finsk mat. Kvinnan närmast i bild lägger upp på tallrik.

Frida Ingelsson, kostutvecklare, i färd med att provsmaka finska rätter. Makaronilådan förväntas bli en favorit bland skolelever.

Kommunens kök uppmärksammar finsk mattradition

Kommunens delaktighet i finskt och samiskt förvaltningsområde ska avspegla sig i kommunens kök. Nyligen fick kommunens måltidsinpiratörer bekanta sig med det finska köket.

Ministerschnitzel, rostade rotsaker, sommarsoppa och karelska piroger med äggsmör. Det var några av de läckerheter som dukades upp när kommunens måltidsinspiratörer hade temadag med det finska köket i fokus.

Som en del i kostenhetens utvecklingsprogram arrangeras temadagar med fokus på kost och mattraditioner från det finska respektive samiska köket. Bakgrunden är kommunens delaktighet i finskt samt samiskt förvaltningsområde och det uppdrag som följer att stärka språk, kultur och identitet.

Nyligen fick 12 måltidsinspiratörer, under ledning av kocken Joakim Finnäs från Umeå, tillaga traditionella finska rätter och lära mer om finsk matkultur. Även medlemmar från Örnsköldsviks finska förening fanns på plats för att dela med sig av sitt kunnande.

– Finsk mat skiljer sig inte mycket från svensk husmanskost. Det handlar mer om tankesättet - att ta tillvara hela råvaran. Man använder också mer lokala produkter och råvaror från skogen till exempel riskor och skogsfågel. Grövre mjölsorter som rågmjöl är också vanligt, berättade Joakim Finnäs.

En glad dam tar för sig av de finska rätterna som ställts fram i storköket. I bakgrunden syns ytterligare två deltagare.

Eewa Wiström och Taina Rintamäki "smakproffs" från Örnsköldsvikin Suomi Seura. I bakgrunden skymtar dagens kursledare kocken Joakim Finnäs

 

Några skolungdomar som läser finska som hemspråk var också medbjudna att delta i tillagning och provsmakning.

– Vi ville skapa en delaktighet och få med ungas syn mat och måltider. Idag blev det också en generationsöverbryggande aktivitet, sade kommunens minoritetssamordnare Harriet Koppa.

Ungdomarna trodde att de finska rätterna skulle tas emot väl ute på skolor.

– Det är ju vanlig mat, inte surströmming direkt, konstaterade Charlie Bergman som för egen del har piroger som favorit i det finska köket. Ett val som han delar med kompisen Robin Sundström medan Matilda Manselius hävdade att hennes mormors sommarsoppa är den bästa.

En skolelev och en måltidsinspiratör vid stekbord med schnitzel och rotsaker.

Charlie Bergman - hemspråkselev och Anders Moström - måltidsinspiratör har lagat ministerschnitzel (falsk schnitzel) och rostade rotsaker.


Förra hösten arrangerades motsvarande inspirationsdag men då med det samiska köket i fokus. En av de rätter därifrån som gått hem i skolköken är de samiska blodplättarna.

– Vi ser att temadagarna ger ringar på vattnet ute i köken. Måltidsinspiratörerna blir ambassadörer och man diskuterar måltider och matkultur på ett annat sätt än tidigare. Ännu är inte finsk och samisk kost fasta inslag på menyn men vi tar små steg och även små steg är bra steg, konstaterade Malin Liv, köksenhetschef.

Fyra kvinnor står i ett storkök och tittar på de rätter som tillagats.

Harriet Kuoppa - minoritetssamordnare, Malin Liv - köksenhetschef, Frida Ingelsson och Anna-Maria Lundberg - måltidsambassadörer tycks nöjda med resultatet vid spishällen.

 

Förutom att finsk och samisk mat introduceras på menyn, placeras även böcker och föremål med koppling till respektive kultur och tradition ut i matsalar på boenden och skolor. Allt för att ge inspiration till minnen, samtal, lärande och minnen. En av måltidsinspiratörerna berättade om en äldre finsk kvinna som fått smaka piroger från omsorgens kök och blivit både förtjust och rörd av smakminnet.

Att förmedla kulturarv genom kost är ett sätt att nå ut till många. Örnsköldsviks kommun levererar varje dag måltider till drygt 12 000 matgäster inom skola och omsorg och kan på så sätt bidra till att främja barns utveckling av en kulturell identitet och samtidigt se till äldres behov att upprätthålla densamma. Det blir både en insats utifrån minoritetslagen och en kunskapshöjande insats gentemot ett stort antal invånare.

Publicerad: