Se film från aktivitetsdagen och hör medverkande berätta mer om dagen och dess betydelse.

Trivsam finsk-samisk dag med angeläget syfte

Som en del i det språk- och kulturstärkande arbetet inom det finska respektive samiska förvaltningsområdet hölls en finsk-samisk aktivitetsdag vid Friluftscentralen i Själevad 30 maj.

Det blev en fin försommardag som bjöd på nya möten och tillfällen att samspråka på sitt modersmål och att uppliva minnen av smaker och kultur när kommunens träffpunkter tillsammans med Örnsköldsvikin Suomi-seura (Finska föreningen Örnsköldsvik) och Orrestaaren Saemiesibrie (Örnsköldsviks sameförening) bjöd in till gemensam finsk/samisk aktivitetsdag på Friluftscentralen.

Provsmakningarna var populära med ett spännande utbud av kams, gahkku, renbuljong, finsk korv, piroger och kaffeost. Lassokastning, basturitualer och det kubbliknade spelet mölkky gick också att prova på medan musikgruppen "Fyra nyanser av grått" bjöd på finska tongångar.

Den finsk/samiska aktivitetsdagen tar sin utgångspunkt i kommunens uppdrag att, som del i finskt respektive samiskt förvaltningsområde, stärka språk och kultur för respektive nationell minoritet.

– Tidigare har vi genomfört separata temadagar för den finska respektive samiska nationella minoriteten. I år kör vi ett gemensamt arrangemang och det tycks uppskattat. På det här sättet synliggörs såväl likheter som olikheter och den finska och den samiska gruppen kan stärka varandra, säger Anna Borg, aktivitetsledare vid träffpunkten Kom In.

Förutom att aktivitetsdagen är ett trevligt tillfälle att umgås och visa upp minoritetens existens finns fler syften med dagar som denna och andra arrangemang.

– Att förmedla det finska språket till nästa generation och att känna stolthet över sitt ursprung är viktigt, menar Iris Ruusu, engagerad inom Örnsköldsvikin Suomi-seura.

– Sedan mycket långt tillbaka finns samisk närvaro i Örnsköldsvik och vi finns här ännu. När vi ordnar olika aktiviteter kommer det ofta fram personer och berättar sin historia men många känner inte till sitt ursprung och sin samiska släkt. De samiska rötterna har många gånger förtigits och förnekats. Ännu idag, 2023, är den samiska historian ett svårt ämne. Sedan kommunen blev del i det samiska förvaltningsområdet har vi fått större möjligheter att synas och att vara delaktiga och det är både bra och angeläget, menar Birgitta Ricklund från Orrestaaren Saemiesibrie