Ja

Utsikt över Lungviksparken och områdena för de framtida Vegakvarteren.

Historien om stadsdelområdet

Denna presentationen skapades våren 2024 av Ewelina Häggquist, föremålsantikvarie vid Örnsköldsviks museum & konsthall.

Örnsköldsvik anlades 1842 i Själevads socken som friköping och handelscentrum för norra Ångermanland och södra Lappland. Då Örnsköldsvik 1863 bildade köpingskommun var invånarantalet drygt 300. Genom skogsindustrins och sjöfartens uppsving utvecklades orten raskt och hade över 2000 invånare då den blev stad 1894.

Expansionen fortsatte men har sedan efterkrigstiden avtagit något. Örnsköldsvik har främst fungerat som handels- och servicecentrum i ett betydande industridistrikt, inkluderande MoDo och Hägglunds. De många mindre industriorterna runt staden har efterhand vuxit samman med den.

%%#6a762a%%accent-1%%

När Rådhusgatan blev Läroverksgatan

Ny stadsplan för köpingen Örnsköldsvik

1885 antogs en ny stadsplan för köpingen Örnsköldsvik, ritad av Sundsvalls stadsingenjör Emil Rydbeck. I sin stadsplan hade Rydbeck bland annat planerat in parkstråket som än idag, över 130 år senare fortfarande är en del av Örnsköldsviks stadsbild- och löper precis då som nu; från torget till museet. I Rydbecks stadsplan hade han även låtit parkstråket passera bortom Lasarettsgatan. Gatan norr om parken kallade han Rådhusgatan och den södra Hamngatan.

På torget lämnade Rydbeck två tomma tomter, för hans tanke var att Örnsköldsviks rådhus skulle uppföras där, ett förslag många stod bakom.

Stadens första rådhus på storgatan

Stadens första rådhus hamnade emellertid på Storgatan 20 ( Lindqvistska fastigheten), en trappa upp.

Under den tid invånarantalet var lägre än 3000 fanns inte behovet för staden att ha ett stadsfullmäktige men givetvis var visionen samt ambitionen att staden skulle bli större. Drömmen om att uppföra ett nytt rådhus kom under många år att vara en av de återkommande, stora och viktigare frågorna. Men detta till trots verkar det ändå ha varit svårt att bestämma var ett rådhus skulle anläggas. Uppenbarligen fanns det personer som inte delade Rydbecks vision om tilltänkt placering.

Rådhuset flyttades till slut till Nytorget

Tolv år efter Emil Rydbecks stadsplan antogs beslutades till slut 1907 att stadens rådhus skulle uppföras ovanför Nytorget (som gett namn åt Nytorgsgatan). Man avstod alltså helt från Rydbecks förslagna placering, Stora torget. Orsak? Man var helt enkelt orolig för att rådhuset skulle bilda brygga från den ena sidan parken till den andra sidan vid eventuell eldsvåda. I Sverige under den här tiden var bränder något man var väldigt rätt och orolig för. Vid eventuell stadsbrand skulle staden vara mer eller mindre nedbränd (som exempel Umeå stadsbrand 25 juni 1888).

Således stod rådhuset till slut färdigt 1909 och i samband med 1910 års stadsplan, ritat av arkitekten P O Hallman förändrades även delar av stadsingenjören Rydbecks tidigare stadsplan. Placeringen av rådhuset medförde att Rådhusgatan behövde ett nytt mer passande namn nu när gatan inte skulle vara en del av ett rådhus.

Det var så Rådhusgatan fick sitt nya och nuvarande namn; Läroverksgatan.

Rådhusets slutliga placering.

Vegaskolan - Annexet

Trots att nya centralskolan (Örnsköldsskolan) stod färdig 1945 upplevde Örnsköldsvik i anslutning till 2:a världskrigets slut ett plötsligt ökat elevantal. Som ett direkt svar på denna ökning (vilket man inte var riktigt beredd på) uppstod brist på lämpliga skollokaler.

För att lösa- och lyckas täcka behovet av fler skollokaler byggdes 1949 Folkskolan Annexet, eller Vegaskolan som kom att bli skolans andra namn. Skolan uppfördes nämligen där Vegagatan slutade då. Upptagningsområdet för den nya “provisoriska” skolan var generellt stadens nedre del och Lungvik, klass 1-6. En del elever hade dock enbart slöjd på Anexet/Vegaskolan, men gick i övrigt på Centralskolan. När skolan planerades och ritades så konstruerades fastigheten på så sätt att den efter att den brukats färdig som skola skulle fastigheten kunna bli bostadshus. Bygget av Vegaskolan var endast en temporär lösning på lokal problemet.

Ekbergsbröderna tar över fastigheten

Folkskolan var i det närmsta fullutrustad, med bland annat slöjdsal i källaren. Dock fanns det inget skolkök- eller matsal. Därför fick Vegaskolans elever promenera över till Örnsköldsviks tekniska skola, ÖTS (idag museet) när det var dags för lunch. Maten tillagades dock inte på ÖTS utan den bereddes uppe på Centralskolan. Därefter drogs maten ned till ÖST på dragkärra. Matens transportsätt till ÖTS varande i alla fall fram till 1960-talet.

Elevtrycket på Vegaskolan minskade något när Stenhamraskolan öppnades uppe på Valhall-området och ytterligare lite mer när Sörlidenskolan slog upp sina portar.

1976 upphörde Vegaskolan och i samband med stängningen tog bröderna Oskar och Leonard Ekberg över fastigheten och i iordningsställde huset för att verka som kontor för brödernas gemensamma företag, “Bröderna Ekbergs”. Vilket fastigheten används för även idag.

Vegaskolan.

Lungviksparken - En ställplats för familjen Taikon

Bessik Taikon (sittande mannen på öv. bilden) tillhörde enligt digitalt museum den generation romer som brukar beskrivas som den första generationen “svenska” romer (dvs kelderash).

Familjen Taikon brukade resa längs norrlandskusten under somrarna (såsom flera andra kelderashfamiljer) och i Örnsköldsvik slog de alltid läger i det område vi idag kallar Lungviksparken.

När det årliga besöket kom farandes genom staden och slog läger var det en spännande händelse, speciellt för de bofasta barnen. Foto: Thure Schelin oktober 1951.

Sittande: hövdingen Bessik Taikon. Tailkon föddes 1874 i Frankrike och flyttade troligen till Sverige under 1880- eller 1890-talet. Taikon var en högt aktad person inom den svenskromska gemenskapen. Foto: Thure Schelin oktober 1951

Bröderna Ekbergs - grunden till OSTP

“Ekbergs verkstäder” - numera OSTP grundades 1919 av Oskar Ekberg. Med knappa resurser, enormt engagemang och hårt slit lyckades Oskar etablerade industrin som då sysselsatte 10-12 man. Sönerna Oskar och Leonard Ekberg tog sedermera över faderns företag.

I företagets tidiga stadium tillverkades fotogenkannor, karamell- och surströmmingsburkar, mjölkkannor och hinkar i bleckplåt.

När Oskars söner tog över företaget “Bröderna Ekbergs Verkstäder AB” var visionen tydlig - Bröderna ville göra de bästa produkterna. Succesivt skedde en förändring i företaget. Brödernas engagemang gav avkastning; från att tidigare ha sysselsatt 10-12 man kunde de nu sysselsätta 225 man. Dels påbörjades en utveckling i marknadsföreningen och med tiden kunde Ekbergs också konkurrera på exportmarknaden. Fokuset flyttades sedermera till produkter av rostfritt stål. Man började med rörböjar för att under 1960-talet starta upp en serietillverkning av rostfria rördelar i allt större omfattning.

Den gamla och första fastigheten som bland annat var Ekbergs kontor och industrilokal är riven. Men OSTP som företaget heter idag använder samma fastighet (gamla Vega skolan) till företagets kontor, precis som Bröderna Ekberg gjorde under 70-talet.

 

Bröderna Ekbergs.