Folkhälsa och social hållbarhet i Örnsköldsvik

Har du frågor om Coronaviruset och Covid-19?

På grund av Corona-krisen behöver vi stärka arbetet mot våld i nära relationer och social oro. Länsstyrelsen, Regionen, Polisen och kommunerna i Västernorrland har därför format nedanstående informationsblad:

Att hantera barns oro för coronaviruset
Barns utsatthet på nätet
Möter du barn som riskerar att fara illa
Är du barn och känner dig orolig eller otrygg
Är du otrygg hemma eller utsatt för våld
Är du ung och orolig för coronaviruset
Är du utsatt för bedrägeriförsök

Se även Länsstyrelsens budskap med koppling till att risken för våld i nära relationer ökar under coronakrisen. Läs mer på Västernorrlands gemensamma hemsida mot våld.

Film 1: Går din ilska ut över din familj?

Film 2: Är det någon nära som gör dig illa?

Här kan du läsa mer om hur kommunen hanterar/påverkas av Coronaviruset och Covid-19.

Hur mår Örnsköldsviksborna i allmänhet?

Folkhälsan i Örnsköldsvik och övriga Sverige är god och blir i flera avseenden bättre. Medellivslängden ökar, rökfriheten ökar, en stor andel unga dricker mindre alkohol och spel om pengar minskar. Den fysiska aktiviteten ökar bland kvinnor, meritvärdet i årskurs 9 har ökat och andel med eftergymnasial utbildning ökar, dessutom har arbetslösheten minskat de senaste sju åren. 

Hälsan är däremot inte jämnt fördelad och ojämlikheten i hälsa mellan vissa grupper ökar. Såväl på nationellt som på lokalt plan, märks ökade skillnader beroende på bland annat socioekonomisk position och utbildningsnivå.

Den psykiska ohälsan ökar, framför allt bland unga och personer med högst förgymnasial utbildning. Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem.

Skillnaden mellan mäns och kvinnors hälsa i Örnsköldsvik har förändrats de senaste åren, där männen i många avseenden uppvisar en negativ trend. Männen har överlag en sämre utveckling med försämringar inom flera områden, däribland självskattad hälsa (uppdatering februari 2019: bruten trend från 2018), psykisk ohälsa och övervikt - levnadsvanor överlag. Männen närmar sig kvinnorna där nivåer och risker för ohälsa är fortsatt höga, trots positiva tecken som att kvinnors fysiska aktivitet har ökat.

I Örnsköldsvik är valdeltagandet högt och könsfördelningen bland förtroendevalda är jämnare jämfört med övriga landet, men andelen utrikes födda förtroendevalda är markant lägre. Örnsköldsvik har länge utmärkt sig såväl nationellt som på länsnivå genom att ha hög gymnasiebehörighet, trygghet och tillit, men här visar 2018 års resultat på utmaningar.

Statistik

I folkhälsorapport 2007-2016 och dess sammanfattning framgår hur Örnsköldsvikbornas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa och mående utvecklades mellan åren 2007-2016. Senare data finns samlad i Folkhälsomyndighetens faktablad, databas och i Sveriges kommuners och landstings (SKL) öppna jämförelser i folkhälsa samt Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada).

Hur kan folkhälsan förbättras i Örnsköldsvik?​

I Örnsköldsviks kommun inriktas folkhälsoarbetet på människors förutsättningar för goda val för hälsa och livskvalitet. Arbetet sker tvärsektoriellt både inom och utom kommunal verksamhet. Att utveckla stödjande miljöer - sociala, kulturella, politiska, fysiska, emotionella, ekonomiska - där människor bor och lever innebär att samhällsbyggandet genomsyras av ett hälsofrämjande perspektiv.
 
Den fysiska planeringen av till exempel bostäder, trafik, miljö och fritid liksom kommunal omsorg, skola och vård ska utgå från att på bästa sätt stödja människors livsvillkor och möjligheter till goda val för hälsa. Ökade insatser för stödjande miljöer minskar arbetet med att rehabilitera och reparera. Ökad folkhälsa ger minskade samhällskostnader på sikt då det i det förebyggande arbetet handlar om att investera nu och skörda sen.

Policy för folkhälsa och social hållbarhet

En ny policy för Folkhälsa och social hållbarhet antogs av kommunfullmäktige i december 2018. Policyn gäller mellan 2019-2030. Policyn har koppling till Agenda 2030 - de globala målen för hållbar utveckling.

Policy

Örnsköldsviks kommun ska verka för ett öppet, inkluderande och jämlikt samhälle som visar aktning för alla människors värdighet och rättigheter. Människor ska kunna leva ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga påverkbara skillnader och begränsningar. Människor ska ha egenmakt, kunna vara delaktiga i samhällsutvecklingen och i arbetslivet samt kunna ta del av välfärdsamhällets utbud. Kommunens verksamheter ska stimulera trygghet och tillit mellan människor och till samhället. Folkhälsa och social hållbarhet är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle med samhällsekonomiskt hållbar tillväxt. Ett socialt hållbart Örnsköldsvik tål påfrestningar, är anpassningsbart och förändringsbenäget. Denna värdegrund ska genomsyra Örnsköldsviks kommuns arbete för god och jämlik folkhälsa och social hållbarhet.

Policyn pekar ut fem viktiga målområden där kommunen ska verka för samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen med målet att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation:

• Kompetenser, kunskaper och utbildning
• Sysselsättning, arbetsliv och försörjning
• Boende- och närmiljöer
• Hälsa och levnadsvanor
• Egenmakt, inflytande och delaktighet
  

Strategier kopplas i nästa steg till policyns målområden.

Folkhälsa och social hållbarhet

Folkhälsa och jämlik hälsa är centralt för för en hållbar utveckling. Örnsköldsviks kommun finns representerad i SKL:s strategiska folkhälsonätverk och i SKL:s och Folkhälsomyndighetens mötesplats för social hållbarhet som är ett forum för att utveckla välfärden på ett socialt hållbart sätt. Genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte bidrar mötesplatsen till minskade hälsoskillnader och att tillgodose människors grundläggande behov och rättigheter. På hemsidan kan du bland annat läsa mer om SKL:s och Folkhälsomyndighetens gemensamma definition samt Agenda 2030 och kommissionen för jämlik hälsa som hade i uppdrag att föreslå en förnyad folkhälsopolitik.

Här kan du lära dig mer om Agenda 2030 - de globala målen för hållbar utveckling.