Generella rekommendationer för ledningsförläggning längst enskild väg med kommunal drift och underhåll

Örnsköldsviks kommun ansvara för drift och underhåll på närmare 40 mil enskildväg.

De allra flesta av dessa är grusvägar som årligen hyvlas och dammbinds. Hyvlingen görs för att blanda ihop materialet, få bort håligheter eller ojämnheter och återfå rätt lutning på vägytan så att vatten inte blir stående i vägen och hamnar i vägkroppen. Dammbindning görs för att binda ihop slitlager, material och för att undvika att det separeras och blir löst grus, eller så att sikten försämras och närboende får obehag av damm från vägen samt blir en trafikfara.

Med en variation på 3–10 år kantskärs vägen, avvattningen ses över och nytt slitlager påförs där det behövs. Sämre byggda grusvägar ”jäser ut” med åren och blir bredare. Diken slammar och växer igen vilket gör att de måste rensas och återställas till ursprungligt djup. Trummors in- och utlopp måste rensas och trummor behöver bytas med jämna mellanrum eftersom deras livslängd är begränsad.

Konsekvensen blir att man gräver i vägområdet för att fördjupa diken till tidigare djup. Samtidigt justeras både ytter- och innerslänter tillbaka till ursprunglig bredd. Djupfräsning med inblandning av nytt material görs för att förbättra de översta lagren. Det innebär att förläggning av ledningar måste utföras med väl vald placering och på tillräckligt djup.

Placering långt ifrån vägen är även en riskreducerande åtgärd för ledningsägaren, då risken för att kabeln skadas i samband med vägunderhåll eller rekonstruktionsåtgärder men även vid till exempel uppsättning av vägräcken och snöstörar ökar ju närmare vägkanten kabeln förläggs.

Generellt bör ledningar därmed placeras så långt från vägkroppen som möjligt.

Utförande

Slänter

Äldre vägar byggdes med branta släntlutningar som är på gränsen till att vara instabila. Dessa slänter blir instabila om tillexempel grövre material byts ut till löspackat, finkornigt material eller om det tillförs mer vatten till slänten. Exempelvis påverkas släntstabiliteten om en ledningsschakt görs i en innerslänt/bakslänt där det återfylls med bättre dränerande material än det material som banken är uppbyggd med, eller packas med sämre material än det befintliga.

Broar

Kommunen ska alltid kontaktas om ledning ska förläggas på eller i närhet av broar. De bedömer om och hur ledningar i varje enskilt fall får passera en bro.

Konstruktionsredovisningen som ska bifogas ledningsansökan ska minst innehålla:

Elevation och plan av bron i sin helhet samt minst en tvärsektion som visar ledningars dimensioner och placering samt vid behov detaljer på infästningsanordningar

Beskrivning av material, utförande och kontroll som ansluter till AMA Hänsyn ska vidare tas till följande estetiska och drift- och underhållsmässiga krav:

• Ledningar ska förläggas innanför kantbalk
• Ledning ska i första hand läggas på kabelstege.
• Klamring på stålbalk får inte ske.
• Fästanordningar ska vara utförda i rostfritt syrafast stål.
• Vid upphängning av ledningar på broar med befintliga ledningar bör dragningen samordnas med dessa.
• Kabel ska alltid förläggas i kabelskyddsrör.
• Armering ska detekteras innan borrning sker.

Kabelskåp

Kabelskåp, kopplingsskåp och transformatorstationer och liknande ska placeras utanför vägområdet.

Alléer

Alla Alléer har skydd enligt lag, genom miljöbalkens definition av biotopskyddsområde. Förläggning i allémiljö ska i första hand helt undvikas. Ledningen ska förläggas minst 3 m från trädens dropplinje, det vill säga grenverkets yttersta spets. Tryckning och borrning under alléer ska ske på ett djup av minst 2 m.

Vägräcken

I de fall som lednings läge beviljats utanför räcke, vilket särskilt ska framgå av kommunens yttrande, ska avstånd i innerslänt vara minst 1 m från den räckesståndare som är närmast den tänkta ledningsgraven, vid arbeten i dessa lägen måste hänsyn tas till vägens och släntens stabilitet, eftersom slänter utanför räcken ofta ligger i lutningar som nästan sammanfaller med materialets naturliga rasvinkel.

Detta innebär att vid brantare släntlutningar än 1:3 kan särskilda åtgärder behövas, till exempel lokal stödspont ovanför kabelläget, för att säkerställa stabiliteten hos vägbank, räcke och övriga anordningar.

Längsgående leding

Ledningar ska förläggas på ett sådant sätt att det inte påverkar vägens bestånd, drift och brukande. I största möjliga mån förläggs ledningar på endast ena sidan av vägen. För att nå anslutningar på motsatt sida trycks eller borras det för att korsa vägen.

Ledning placeras i första hand i släntfot eller i ytterslänt mot släntkrön med ett förläggnings djup på 0,7 m. I andra hand placeras ledning i dikesbotten med ett förläggningsdjup på 1,0 m.

Korsande ledning

Lednings passage genom vägkropp får inte påverka vägbanan, vilket innebär att förläggningen inte får medföra bestående sättningar, upphöjningar eller svackor i vägkroppen. Den får inte heller skapa ojämna tjällyft.

Korsande ledningar placeras vinkelrätt eller i det närmaste vinkelrätt mot vägens längdriktning.

Där ledningen korsar vägen ska avståndet vara till änden på sidotrummor vara minst 1,5 m och avståndet till vägtrummor vara minst 2 m

Vid tryckning eller borrning av rör genom vägkropp ska ledningar tryckas på ett djup av minst 1,5 m under vägens yta. Vid vägar med större överbyggnad kan det krävas ett djup som är mer än 1,5 m under vägens yta. Detta beror på att vägområdet är begränsat och ledningar på båda sidor om vägen försvårar underhåll.

Där ledingen korsar vägen ska det korsande läget markeras med permanent stolpe på vardera sida om vägen. Stolpen ska ha en minsta diameter om 35mm, inte vara av trä, sticka upp mellan 1,0 – 1,5 m och markeras med gul färg. Stolpen sätts i ytterslänt eller ca 2,5 m från vägkant.

Återställning

Uppschaktat material som ingår i vägen bär- och förstärkningslager ska separeras, återanvändas och läggas upp skilt från andra schaktmassor.

Överbyggnaden ska återställas till ursprunglig lagerhöjd med nytt material i samma fraktion som övriga vägen. Trafikerad yta görs framkomlig utan dröjsmål och övriga ytor ska återfyllas kontinuerligt.

Sedan ledningsarbete utförts inom ett vägområde, ska området genom ledingshavarens försorg återställas i görligaste mån till det skick som det befann sig före arbetets början. Uppstår sättningar till följd av ledningsarbetet, ska dessa åtgärdas på ledningshavarens bekostnad.

Örnsköldsviks kommun får under alla förhållande åtgärda skador som innebär fara för trafikanterna då det bedöms att ledningsägaren inte hinner åtgärda skadan. Åtgärden utförs på ledningsägarens bekostnad.

Ansvar

Örnsköldsviks kommun tar inget ansvar för skador på ledningar som inte följer rekommendationerna eller samråds yttrandet.

Ledningar som inte följer rekommendationerna eller samråds yttrandet och behöver flyttas vid drift och underhåll av vägen bekostas av ledningsägaren.

Ledningsägaren ansvarar för att alla skador som uppstår till följd av ledningens förläggning åtgärdas dock får Örnsköldsviks kommun under alla förhållande åtgärda skador som innebär fara för trafikanterna.

Eventuellt andra tillstånd som kan behövas

Markavtal: sökes hos respektive fastighetsägare / vägförening. Ledningsrätt: sökes hos Lantmäteriet

Tillstånd enligt miljöbalken och kulturminneslagen: sökes hos länsstyrelsen

• Som regel för åtgärder inom naturreservat och kulturreservat.
• För ingrepp i naturminne
• För åtgärder som kan skada naturmiljö inom biotopskyddsområde.
• I vissa fall för åtgärd inom strandskyddsområde.
• I vissa fall för åtgärder inom vattenskyddsområden.
• Vattenverksamhet.

TA-plan

Om ett arbete utförs på enskildväg inom tätbebyggt område behövs en Trafikanordningsplan (TA-plan), kommer vägen att behöva stängas av krävs en lokal trafikföreskrift (LTF).

TA-plan och LTF söks hos och beviljas av Samhällsbyggnadsförvaltningens Trafik och parkavdelning.

Om ett arbete utförs på enskildväg utom tätbebyggt område behövs en Trafikanordningsplan (TA-plan), kommer vägen att behöva stängas av krävs en lokal trafikföreskrift (LTF). TA-plan söks hos och beviljas av vägens ägare ”Väghållare” och LTF hos Länsstyrelsen. Saknas uppgifter om väghållare kan kommunen granska trafikanordningsplanen.

Dispenser för tunga transporter

Behöver man använda tunga, breda eller långa transport behövs tillstånd även för det.Tillståndet kallas Transporttillstånd och krävs för transporter med högre bruttovikt eller om fordonet är bredare eller längre fordon än vad Vägtrafikkungörelsen (VTK) tillåter, och även här är det kommunen som tar emot ansökningar och ger tillstånd.

• Under perioden april - midsommar vikt begränsas alla enskilda vägare som kommunen sköter med en maximal totalvikt på 4 ton.