Du är här:

Förvaltning av lax och öring i Moälven

Förvaltningsplan

En plan för hur arbetet med Moälvens lax-och öringbestånd ska fortsätta blev färdigställd 2018. Planen sätter upp sju mål för förvaltningen.

  • Mängden lax och öring som återvandrar till Moälven och dess kustområde ska öka
  • Bestånden av lax och öring ska återuppbyggas i sina naturliga utbredningsområden.
  • Förvaltningen ska ge ett attraktivt fiske efter lax och öring i Moälven och dess kustområde.
  • Ursprungliga vandringsmöjligheter för fisk ska säkerställas i Moälvens avrinningsområde
  • Förvaltningen av lax och öring ska vara gemensam för alla fiskevårdsområden i Moälven
  • Förvaltningen av lax och öring i Moälven ska bygga på bästa tillgängliga kunskap
  • Moälven ska vara klassad som vildlaxälv av EU:s fiskeråd
En illustration av den adaptiva förvaltningsmodellen. Modellen bygger på utvärdering och anpassning.

En illustration av den adaptiva förvaltningsmodellen. Modellen bygger på utvärdering och anpassning.

 

Adaptiv förvaltning

I en adaptiv förvaltning utvärderas tidigare insatser löpande för att bestämma hur framtida åtgärder ska utformas. Bilden ovan visar hur en femårscykel ser ut. Kunskapsunderlaget är en grund för att realistiska mål ska kunna sättas. Målen avgör sedan vilka förvaltningsmetoder som väljs. Uppföljning hjälper oss att se hur fiskbestånden mår. Tillsyn ser till att bestämmelser får önskad effekt. Uppföljning av målen för att se hur vi ligger till behövs för att utvärdera arbetet. Rapportering, tillsyn och uppföljning ger tillsammans ett kunskapsunderlag som hjälper oss att ta fram nya mål.

Leaderprojekt – förvaltning av lax och öring i Moälven

Förverkligandet av förvaltningsplanen har lett fram till ett Leaderprojekt som påbörjats 2017. Projektet finansieras av Leader Mittland Plus, Havs- och fiskerifonden samt Örnsköldsviks kommun. Syftet är att stärka förvaltningen av laxen och öringen i Moälven. De fyra huvudpunkterna i projektet är följande.

Samverkan, informations- och utbildningsträffar - Förvaltningsträffar där fiskevårdsområdesföreningar (FvOn), markägare och andra intresserade kan diskutera fiskevård, fiskets utvecklingspotential och skoglig hänsyn. Här finns en särskild inriktning på lokala samarbeten och jämställdhet där kvinnor och ungdomar uppmuntras att ta del i förvaltningen.

Anläggande av lekbottnar – Lax och öring leker endast på bottnar där deras specifika krav på grusstorlek och strömhastighet uppfylls. Dessa områden är ofta negativt påverkade av flottning och dammar och kan utgöra en begränsande faktor i fiskens fortplantning. I samarbete med FvOn kommer vi därför att anlägga lekbottnar för lax och öring. Arbetet sker med så kallade hartijokiredskap, en metod för att med handkraft och vattendra-gets naturliga material bygga upp och underhålla lekbottnar. Inledningsvis sker en utbildning i hur redskapen används där utövare leder en fältdag, och efter utfört arbete överlämnas redskapen till FvOn för framtida bruk.

Åtgärdsinventering – Fältarbete kommer att förläggas under sommar och höst för att identifiera vandringshinder i hela Moälvens vattensystem. Ofta handlar det om felaktivt placerade vägtrummor och gamla flottledsdammar som omöjliggör fiskens vandring och stänger av uppväxtområden.

Utökat elfiske – Elfiske i rinnande vatten är en effektiv metod för att bekräfta och utvärdera fortplantning av lax och öring. Genom att följa upp lekbottenarbetet och utsättningar av yngel kan vi följa fiskens väg till att bli helt självreproducerande i Moälven.

Sidan uppdaterades

2020-03-05

Sidansvarig: