Detaljplaneprocessen - steg för steg

Detaljplaner regleras genom plan- och bygglagen (PBL), men påverkas också av översiktsplanen och andra lagar som till exempel miljöbalken. Att ta fram en detaljplan tar lång tid. Du får räkna med att det tar minst ett år från uppstart, beroende på detaljplanens komplexitet. Det finns en prioriteringsstrategi för detaljplaner, och det kan ta tid innan ett detaljplanearbete påbörjas.

När behövs en ny detaljplan? En ny detaljplan behövs när många olika frågor, som påverkar till exempel mark- eller vattenanvändning, måste hanteras tillsammans. Detta kan vara aktuellt för ny bebyggelse nära befintlig bebyggelse eller vid behov av nya kommunikationslösningar för flera fastigheter.

Kan en detaljplan ändras? Ja, en detaljplan kan ändras för att anpassa den till nya behov, exempelvis genom att justera regler för byggnadsarea eller höjder. Ändringar måste ligga inom syftet för den ursprungliga detaljplanen och får inte strida mot kommunens översiktsplan. Ändringar som innebär stor miljöpåverkan eller påverkar allmänheten i hög grad kräver ofta en ny detaljplan i stället.

Kan en detaljplan upphävas? Att upphäva en detaljplan är möjligt. Ett upphävande innebär att de regler och riktlinjer som detaljplanen tidigare satte upp försvinner. Detta kan påverka flera fastigheter, byggprojekt och strandskydd, vilket ofta gör upphävande olämpligt.

En detaljplaneprocess kan se lite olika ut beroende på hur komplex detaljplanen är, men det vanligaste är att man använder sig av ett så kallat standardförfarande.

Här är de viktigaste stegen i en detaljplaneprocess vid ett standardförfarande:

1. En detaljplaneprocess kan starta på olika sätt, ofta är det på initiativ från kommunen eller av dig som privatperson, företagare eller förening. Samhällsbyggnadsutskottet beslutar om planbesked och ger ärendet en prioritet som följer kommunens prioriteringsstrategi. Därefter får en handläggare på planenheten i uppdrag att arbeta med detaljplanen.
   
   
2. Ett detaljplaneförslag tas fram. Underlag samlas in, det kan vara till exempel utredningar kring marken där det ska byggas, bullernivåer samt vatten- och avlopp. En tidplan för arbetet med detaljplanen tas också fram.
   
   
3. Planförslaget ska presenteras i ett samråd – här har du möjlighet att tycka till. Samråd betyder att ett första detaljplaneförslag ställs ut och det går att ta del av i stadshuset Kronan och på kommunens webbplats. Samråden hålls under några veckor och berörda har då möjlighet att tycka till. Synpunkter samlas in för att bearbetas vidare.
   
   
4. Utifrån de synpunkter som kommit in under samrådstiden, tillsammans med eventuella kompletteringar av utredningar, bearbetas förslaget inför granskningen.
   
   
5. Granskningen är ett andra tillfälle att presentera och ställa ut detaljplaneförslaget som nu har bearbetats efter samrådet – här är ett nytt tillfälle för dig att tycka till. Detaljplaneförslaget går också då att ta del av i stadshuset Kronan och på kommunens webbplats. Även under dessa veckor finns möjlighet att lämna in synpunkter för de som berörs av detaljplaneförslaget.
   
   
6. Nu när alla har fått möjlighet att tycka till om förslaget görs eventuella justeringar utifrån de synpunkter som kommit in. Om väsentliga ändringar görs ställs förslaget ut för granskning en gång till innan det går vidare till politiken för antagande.
   
   
7. Antagande innebär att politiken beslutar att detaljplanen är färdig. Det beror på detaljplanens karaktär om den antas av samhällsbyggnadsnämnden eller kommunfullmäktige.
   
   
8. Detaljplanen vinner laga kraft cirka fyra veckor efter politiken beslutat att anta detaljplanen, om ingen överklagat innan dess. Om beslutet överklagas ska ärendet prövas i domstol innan detaljplanen kan vinna laga kraft. Först när detaljplanen vunnit laga kraft är det möjligt att exempelvis söka bygglov, avstycka fastigheter med mera, i enlighet med detaljplanen.