Gunnar Wiberg

1894 — 1969
   
Gunnar Wiberg föds 1894 och han lever hela sitt liv i Överhörnäs förutom några år som han tillbringar i Stockholm. Det är också i Överhörnäs — bland dess natur, människor och djur — som han huvudsakligen finner sina motiv.

Redan som ung pojke vet Gunnar att han vill bli konstnär och som 20-åring får han uppdraget att måla en tavla till det nybyggda bönehuset i Överhörnäs. Han tar en Hermodskurs i teckning och går som lärling hos en målarmästare. Det senare kom sig säkert av att fadern vill att sonen ska bli yrkesmålare, få ett "riktigt arbete".

Så blir Gunnar sjuk och kan inte längre jobba och då öppnar sig möjligheten som han drömt om så länge och som 27-åring, år 1921, kommer han in på Konstakademin. År 1927 flyttar han tillbaka till Överhörnäs och har då också hunnit studera anatomi på Serafimerlasarettet under två år.

Från Själevad (olja)

Från Själevad (olja)

Gunnar Wiberg var en duktig människoskildrare, han målar bönder och pigor i arbete och i rörelse. Det finns också ofta barn med i bilderna och några av dessa var säkert hustrun Ruths elever. Ruth och Gunnar gifte sig 1935 och de levde mycket nära varandra. Hon hjälpte honom att välja ut tavlor till utställningar och hon var så inspirerad av hans konst att även hon började måla. Hennes bilder är naivistiska och hon anses begåvad, men hon slutar aldrig arbetet som lärarinna.

 
I Gunnar Wibergs bilder är det förgrunden som dominerar och bakgrunden, t.ex. en horisont, skymtar bara med en strimma himmel. Vid en arbetsresa till Lofoten tillsammans med kollegorna och vännerna Gustaf Strandberg och Viktor Holmlund märks skillnaden i sätten tolka motivet. Medan de två andra skildrar det storslagna mötet mellan hav och fjäll tar Wiberg fasta på den lilla sjöboden i förgrunden och det stora fjället skymtar bara i bakgrunden. Gunnar Wiberg målar ständigt och skyr de lättköpta detaljerna. Hans kompositioner har balans, hans färger är dova och mustiga. I skildringarna av vardagen finns alltid ett poetiskt stråk med.

 
Utställningarna är flera — en separatutställning i Stockholm 1929 och flera utställningar i konstföreningars regi under åren. I mitten av 1940-talet ställer han ut tillsammans med bl.a. X:et Erixon och Harald Öman i Härnösand och i en recension benämns han då som Norrlands van Gogh. År 1946 deltar han i en utställning på Liljevalchs med andra norrlandskonstnärer och 1952 ställer han ut i Konstnärsklubbens regi i Örnsköldsvik. Det blir hans sista utställning. Efter hans död 1969 ordnar Örnsköldsviks Konstförening (som bildades 1934 och i vars första styrelse han sitter med som suppleant) en minnesutställning och 1992 ställer Örnsköldsviks Museum ut denne hembygdens ömsinte skildrare.

Källa:
Gudrun Lindahl Hembygdens målare Gunnar Wiberg, Örnsköldsviks museums småskrifter nr 26, 1992.

Busspassagerare (olja)

Busspassagerare (olja)

Landskap (olja)

Landskap (olja)

Sidan uppdaterades

2017-07-12

Sidansvarig: