Du är här:

Seminarieserie Kultur ur ett ekonomiskt tillväxtperspektiv - Sammanfattning

Under oktober och november bjöd kulturenheten i samarbete med Världsklass Örnsköldsvik in till en seminarieserie i tre delar, med temat kultur ur ett ekonomiskt tillväxtperspektiv. Varje tillfälle erbjöd möjlighet att lyssna till externa och lokala föreläsare som gav sina perspektiv på frågeställningarna utifrån aktuella studier. Här nedan följer sammanfattningar från de tre seminarietillfällena. Du har även möjlighet att ta del av inspelningar från första och sista tillfället.

Del 1 Kulturens roll för stadens utveckling

Del 3 Kulturens roll för samhällsekonomisk tillväxt

Del 1 Kulturens roll för stadens utveckling

Vid första tillfället handlade det om kulturens roll för stadens utveckling och på plats fanns Rudolf Antoni, Vice VD och näringspolitisk chef på fastighetetsägarna, och Åke Broström, kulturchef på Luleå Kommun för att ge ett internationellt, nationellt och lokalt perspektiv på temat.

Rudolf Antoni inledde seminariet och pratade om att en stad som vill behålla sin befolkningsnivå eller vill öka sin befolkningsmängd behöver satsa på kultur. Studier visar att förr flyttade människor dit arbetstillfällena fanns, nu väljer människor först en plats de vill bo och leva på och försöker sedan hitta en försörjning där. Då är det viktigt att platsen erbjuder möjligheter, inte bara på arbetsmarknaden, utan även under den fria tiden. Mot bakgrund av det så menar Antoni att en stad som önskar tillväxt inte bara ska fokusera på att skapa arbetstillfällen utan även bör lägga stort fokus på det som skapar värde i livet, kultur. En attraktiv plats med många möjligheter ger ökad inflyttning och fler investeringar som ger nya företag och bättre arbetsmarknad. Detta genererar ökade skatteintäkter och en mer välmående kommun som gör platsen mer attraktiv.

För att en plats ska vara attraktiv och utvecklas har det visat sig att invånarna bör känna högt engagemang, hälsa, lycka, mångfald och stora sociala nätverk. Städer med ett rikt och aktivt kulturliv har en bättre tillväxt och ett bättre företagsklimat enligt Antoni. Rudolf Antoni poängterade även att högt engagemang, upplevd god hälsa, upplevd lycka, mångfald och sociala nätverk påverkas positivt av ett rikt och aktivt kulturliv. Detta enligt de mätningar av kulturindex som SOM-institutet utför, mätningarna görs i femårsperioder. SOM-institutet tittar på flertalet påverkansfaktorer för tillväxt och utveckling, exempelvis utbildningsnivå, bostadspriser handelsindex med mera, den faktor som påverkar tillväxten allra mest är kulturindex. Det som de däremot inte funnit något samband mellan är stadens storlek och aktivt kulturliv, vilket innebär att stadens storlek inte påverkar hur aktivt dess kulturliv är. En sorglig detalj, som ändå bör nämnas, är att i den senaste undersökningen (2008-2012) hamnade Örnsköldsvik lägst i kulturindex av de 34 svenska städer som deltog i undersökningen. Det kommer givetvis förändras när vi har ett kulturhus, ett nav för kultur, på plats i kommunen.

Rudolf pratade om att kultur i sig är sällan lönsam, men att ett aktivt kulturliv ger indirekt lönsamhet då de genererar pengar till stadslivet genom ökad shopping, restaurangbesök och andra nöjen. Kulturpubliken är bra konsumenter, då kultur genererar ett gå-på-stan-beteende, där man passar på att göra annat när man ändå är där. Detta förutsätter dock att kulturinstitutionen ligger centralt och inte som en isolerad ö någonstans. Ett aktivt kulturliv förlänger platsens dygn och ökar platsens både upplevda och faktiska trygghet. Ingen plats kommer i förlängningen överleva och utvecklas utan ett grundläggande kulturutbud, men det gäller också att aktivt arbete med invånarnas attityder till kultur och kulturutbudet. Det är viktigt att sänka trösklar, så fler kan och vill ta del av det utbud som finns.

För att invånare och platsen ska kunna ta del av de fördelar som kultursatsningar skapar är det viktigt att koncentrera utbudet. Sprider man utbudet i för stor skala nås inte alla av de positiva effekterna.

Luleå kulturhus byggdes 2007 för 355 miljoner kronor, det är 14 000 kvm stort och nu 10 år efter att det invigdes har huset haft ca 6 miljoner besökare. En stor framgångsfaktor för Luleå kultuhus är att det i inledningsskedet fanns en kontinuitet i dialogen med politiken och att de valde att satsa på en central placering nära stadens puls, ett flexibelt hus med hög nyttjandegrad och där flera uttrycksformer inryms.

Bild på kulturens hus i Luleå.

Kulturens hus i Luleå.

Kulturekonomen Tobias Nielsen fick i uppdrag 2013 av region att titta på kulturen roll för tillväxten i Norrbotten, där kulturhuset i Luleå valdes ut som en av det institutioner som skulle tittas närmare på. Rapporten visade på att icke-brukarvärdet, det vill säga det immateriella värdet, för Kulturens hus i Luleå är 39,6 miljoner kronor per år. Det innebär att på 10 år har huset immateriellt betalat av sig själv.

För att en satsning likt Luleå kulturhus ska lyckas är det viktigt att stimulera föreningslivets kultur och de kreativa nätverken, en plats blir inte levande utan livet mellan husen och det skapas av föreningsliv, näringsliv och civilsamhälle. Åke Broström lyfter farhågan kring kulturkoncentration som fanns i Luleå och menar att en satsning i staden är en indirekt satsning på omlandet. Kultur inspirerar till mer kultur. Luleås kulturliv har växt de senaste tio åren och glädjande nog ser Åke hur det fortsätter växa. Luleå kulturhus är ett viktigt och bra komplement till den tekniska högskolan och det rika idrottsliv som finns i staden.

Del 2 Kulturens roll för arbetsgivare i Örnsköldsvik

Vid andra tillfället var temat Kulturens roll för arbetsgivare i Örnsköldsvik och seminariebesökarna fick lyssna till Sam Coleman och Henrik Olsen från Clavister om deras erfarenheter och tankar som arbetsgivare och näringslivsaktörer på den internationella, nationella och lokala marknaden. Clavisters perspektiv som en privat aktör och arbetsgivare kompletterades av Örnsköldsviks grundskolechef, Anders Fager. Tillfället handlade om att, ur en arbetsgivares perspektiv, se hur en plats attraktivitet spelar roll för att kunna rekrytera och få arbetstagare att stanna kvar, men också synliggöra näringslivet behov av ett kulturhus.

Clavister är ett IT säkerhetsföretag vars värde sitter i personalens kompetens och passion. För att företaget ska utvecklas krävs att medarbetarna är kreativa med stark innovationskraft vilket i sin tur innebär att Clavister har god erfarenhet av att hitta medarbetare med dessa egenskaper. I dagsläget rekryterar Clavister både på den nationella och internationella arbetsmarknaden och de har medarbetare från många olika nationer världen över. Rekryteringsarbetet är resurskrävande och förutom att erbjuda en attraktiv arbetsmiljö med lockande lön är platsens möjligheter central. Det handlar om att kunna visa sina nya medarbetare att på platsen finns goda möjligheter att vara delaktig i sociala sammanhang och nätverk som upplevs värdefulla. Många gånger har den nya medarbetaren en medflyttande familj och för att de ska trivas blir de sociala sammanhangen mycket viktiga. Kultur spelar en viktig roll för individers möjlighet att hitta nya sammanhang där de kan skapa och uppleva tillsammans med andra, ofta är kultur kostnadsfri vilket innebär att trösklarna blir låga och människor från olika delar av samhället kan mötas. Utöver den kulturella upplevelsen lyfter Clavister att kultur spelar en viktig roll för att skapa en känsla av sammanhang och tillhörighet med möjlighet att finna nya sociala nätverk.

Coleman och Olsen beskriver att den stora utmaningen för dem som företag inte enbart är att rekrytera utan att behålla sina medarbetare. För Örnsköldsviks kommun och grundskolechef Anders Fager är situationen densamma. Det tar ungefär ett år för en ny medarbetare att vara en fullt aktiv del i organisationen, just därför blir det extra viktigt att kunna behålla sina medarbetar inom organisationen.

Oavsett om en organisation befinner sig på den internationella eller nationella arbetsmarknaden så är platsens attraktivitet en oerhört viktig ingrediens när det kommer till rekryteringsarbetet. Örnsköldsvik – Bästa skolkommun 2020 – kräver en utbildad behörig lärarkår. Fager menar att om Örnsköldsvik ska kunna vara med och konkurrera om de behöriga lärarna krävs mer än att bara erbjuda en bra arbetsmiljö, möjligheterna på den fria tiden blir allt viktigare faktorer vid rekrytering.

Clavister lyfter också om viljan om att vara med och kunna bidra. Bland annat lyfter de private public partnership som en möjlighet till både delaktighet och finansiering. För utbudet av kultur är viktigt för företag som Clavister.

Del 3 Kulturens roll för samhällsekonomisk tillväxt

Kulturens roll för samhällsekonomisk tillväxt, så löd tredje och sista seminarietillfällets tema där arbetsgruppen tog hjälp av John Armbrecht, forskare på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet och Diana Berntsdotter Vallgren, projektsamordnare under teaterföreställningen Spelet om Örnsköldsvik.

Syftet med seminarietillfället var att vidga synen på vad som sker runt omkring ett arrangemang, event eller kultursatsning och vilka ekonomiska och samhällsekonomiska effekter det kan få.

Invånare i en kommun betalar skatt till kommuner, kommuner använder sedan delar av skattemedlen till att exempelvis stötta utveckling av ett event. Eventet attraherar i sin tur besökare som spenderar pengar i den lokala ekonomin. Det skapar inkomst och arbete för kommunens invånare som betalar skatt.

John Armbrecht, som tidigare gjort studier på Nordiska akvarellmuseumet, Vara konserthus och Way Out West, förklarar att diskussioner av kultursatsningar ofta handlar om de ekonomiska effekterna, som egentligen bara är toppen av isberget. Forskningen har lyckats ta fram metoder för att mäta den samhällsekonomiska effekten, som visar att under ytan finns betydligt större samhällsekonomiska vinster/effekter. För att mäta de samhällsekonomiska effekterna ser man till betalningsviljan (och/eller betalningsmöjligheten) och kan på det sättet räkna fram ett konsumentöverskott. Man tittar alltså på vilket värde som skapas av upplevelser.

Diagram över konsumentöverskottet som synliggör betalningsviljan som går förlorad vid en viss prissättning.

Diagram över konsumentöverskottet som synliggör betalningsviljan som går förlorad vid en viss prissättning.

Studier på Vara konserhus visar att kommersiella arrangörer är bra på att ta betalt väldigt nära vad konsumenterna är villiga att betala, det vill säga ta ganska höga kostnader för konsumenten. De offentliga arrangemangen har möjlighet att subventioneras för att sänka kostnaden för konsumenterna vilket innebär att fler kan ta del av dem. Trösklarna sänks och arrangemang och event når en bredare målgrupp. Det innebär att både de kommersiella aktörerna och den offentliga verksamheten har viktiga roller att fylla.

Armbrechts studie kring Way Out West 2010 visade en ekonomisk vinst/effekt med ca 300 000 kronor, i studien framkom att icke brukarvärdet var 25 miljoner kronor, det vill säga en samhällsekonomisk vinst på 25 miljoner kronor.

Effekter av kultursatsningar behöver inte alltid mätas för att vi ska förstå att en satsning får effekter i stora delar av samhället. Diana Berntsdotter Vallgren visade på alla aktörer, både synliga och dolda bakom teateruppsättningen Spelet om Örnsköldsvik, hösten 2017 stora teatersatsning i Örnsköldsvik. Berntsdotter Vallgren synliggjorde alla insatser, tjänster, produkter, regissörer, skådespelare publik med mera.

Dianas illustration kring synliga och dolda aktörer.

Dianas illustration kring synliga och dolda aktörer.

Sidan uppdaterades

2018-02-09

Sidansvarig: