Du är här:

Psykisk hälsa

Söker du stöd och hjälp? Se undersidor och länkar för mer information.

Vår största folkhälsoutmaning

I dag finns det flera oroande trender - särskilt bland barn och unga. Fler och fler ungdomar upplever stress, huvudvärk, ångest, sömnbesvär och svårigheter att hantera vardagen. Cirka 30 procent i åldersgruppen 16-24 år uppger att de lider av oro, ängslan och ångest. Cirka 5-10 procent av befolkningen lider av tillstånd som kräver psykiatrisk behandling. Vanligast är olika typer av depression och ångest, schizofreni, andra psykoser och missbruk.

Psykisk ohälsa bör skiljas från psykisk sjuklighet. Med psykisk ohälsa avses en oförmåga att skapa sammanhang, mening och kontroll i vardagslivet och att hantera vardagliga problem och kriser. Psykisk ohälsa, som är någonting annat än psykisk sjukdom, kan ge sig till känna som nedstämdhet, oro, ångest, relationsproblem och trötthet. Ofta medför psykisk ohälsa att man får nedsatt förmåga att fungera i vardagen och i arbetet och söker kontakt med sjukvården.

OECD (Organization for Economic Cooperation and Development)

Unga vuxnas psykiska ohälsa

Barn, ungdomar och unga vuxna i Sverige lever internationellt sett under bra uppväxtvillkor, men samtidigt skiljer sig uppväxtvillkoren. Därför är det angeläget att se vilka faktorer som kan påverka uppväxt på ett gynnsamt sätt. Det går sällan att dra några enkla slutsatser om varför de flesta barn och ungdomar utvecklar psykisk hälsa medan andra utvecklar ohälsa. Det handlar om ett komplext samspel mellan individuella, delvis medfödda, egenskaper och uppväxtmiljön.

Ett begrepp som används i allt större utsträckning inom folkhälsoarbetet är hälsofrämjande faktorer (även kallade protektiva eller friskfaktorer). Exempel på faktorer som visat sig ha en hälsofrämjande effekt är att ha ett socialt nätverk där goda familjerelationer är av största vikt, en meningsfull sysselsättning samt att uppleva en känsla av sammanhang. Därutöver är det viktigt att ha en god uppfattningsförmåga och god kommunikativ förmåga.

De främsta orsakerna till den försämrade psykiska hälsan hos barn, unga och unga vuxna har sannolikt samband med samhällsförändringar och främst med föräldrarnas förändrade situation i det moderna samhället. De stödsystem som finns i form av familjestöd och direkta insatser för dessa grupper har inte fullt ut kunnat kompensera denna utveckling. Förändringar som kan ha haft inflytande på den ökade psykiska ohälsan hos barn, unga och unga vuxna är:

  • Längre ungdomsperiod och ökade krav på prestationer
  • Medias inflytande på ungdomars attityder och livsstilar (inklusive sociala media)
  • Alkohol- och drogkonsumtion (även om den första numera minskar något)
  • Mobbning och våld
  • Svårigheter för den unge att få egen bostad
  • Minskad sysselsättning och ökad arbetslöshet
  • Ekonomisk utsatthet
  • Ökad tidspress

Vad säger ungdomarna själva?

Sidan uppdaterades

2016-09-19

Sidansvarig:

 Kontakta oss

Ola Bäckström
Utvecklingsledare psykisk hälsa, samordnare av handlingsplan för suicidprevention och kursen "Första hjälpen till psykisk hälsa" 
073 - 270 49 95
Skicka e-post