Du är här:

Vad är folkhälsa och folkhälsoarbete?

Folkhälsa

Folkhälsa är ett mått på en befolknings samlade hälsotillstånd, både vad det gäller nivå och fördelning av de samlade individernas hälsa. En god folkhälsa handlar alltså inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt. Den bör också vara så jämnt fördelad som möjligt. En god, jämlik och jämställd hälsa i befolkningen.
 
Hälsa är däremot ett individuellt mått. Hälsa säger något om den enskilda människans kroppsliga och psykiska tillstånd. Hälsan kan således vara både god och dålig. En god hälsa kan man definiera så att man har ett överskott för att möta vardagens krav. En person kan ha en sjukdom men ändå uppleva hälsa - och vice versa. Se hälsokorset.

Folkhälsoarbete

Folkhälsoarbete syftar till att genom generella insatser främja hälsa och förebygga fysisk, psykisk och social ohälsa. Arbetet bedrivs på befolkningsnivå snarare än på grupp- och individnivå. Det finns två inriktningar som båda är viktiga i folkhälsoarbetet: Undanröja risker genom sjukdoms- och skadeförebyggande arbete och skapa mer av det som håller oss friska genom hälsofrämjande arbete.

Nationellt mål och målområden med fokus på jämlik hälsa

I juni 2018 antog riksdagen ett nytt övergripande mål och en ny målstruktur för folkhälsopolitikenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Det nationella målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Till målet finns dessa åtta målområden som visar vilka bestämningsfaktorer som avgör måluppfyllelsen:

  1. Det tidiga livets villkor
  2. Kunskaper, kompetenser och utbildning
  3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö
  4. Inkomster och försörjningsmöjligheter
  5. Boende och närmiljö
  6. Levnadsvanor
  7. Kontroll, inflytande och delaktighet
  8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Sidan uppdaterades

2018-09-13

Sidansvarig: