Du är här:

Invasiva främmande arter

Enligt Naturvårdsverket är invasiva främmande arter; arter som människan avsiktligt eller oavsiktligt har flyttat till ett nytt område och som är eller kan bli skadliga för den biologiska mångfalden. De har som regel en mycket god förmåga att sprida sig vidare. De kan då skada det naturliga ekosystemet och slå ut inhemska arter. Vissa arter är också farliga för människan. Därför är det viktigt att förhindra spridningen av dessa arter.

De mest vanliga invasiva främmande växtarterna och några tips på hur du kan förhindra spridningen

OBS! Du bör undvika att använda kemikalier eftersom att det även kan påverka andra arter negativt.

Scrolla eller klicka på den art du vill läsa mer om:

Häckspirea

Jättebalsamin

Jätteloka

Blomsterlupin

Parksallat

Vresros

 

Häckspirea

Häckspirea

Häckspirea är en lövfällande buske som blir upp till en och en halv meter. Häckspirea är vanlig i trädgårdar och hittas ofta kvarstående och spridda via rotskott vid gamla hus, vägkanter, banvallar, komposter och andra platser där folk slänger trädgårdsavfall.

För att motverka spridningen av spireor utanför trädgårdar:

  • slänga inte uppgrävda rötter och buskar i naturen eller i den vanliga komposten
  • röja spireorna upprepade gånger med röjsåg eller trimmer tills plantorna dör
  • gräva upp buskarna med rötterna och bränna dem eller slänga dem på återvinningscentralen i Må, som tar emot trädgårdsavfall.

Mer information om häckspirea.PDF

Jättebalsamin

Bild på jättebalsamin

Jättebalsamin är en högvuxen ört som blir upp till två meter. Den kännetecknas av stora rosa eller purpurfärgade blommor och grova stjälkar. Den etablerar ofta stora och täta bestånd på fuktig och gärna näringsrik mark, till exempel längs diken, vid åstränder, på kompostupplag och i glesa lövskogar. Jättebalsaminer är ettåriga och sprider sig endast med frön och är relativt lätta att bli av med.

Förhindra sprindning av jättebalsamin genom att:

  • klippa eller slå av plantorna med till exempel lie eller ryck upp plantorna med rötterna
  • låta djur beta på dem
  • slå av dem just när de börjar blomma, innan de hinner bilda frön. Återkom sedan några gånger under säsongen för att ta bort eventuella nya skott.

Upprepa åtgärden några år eftersom det kan vara svårt att helt hindra att några frön produceras.

Mer information om jättebalsamin.PDF

Jätteloka

bild på jätteloka

Jätteloka (jättefloka, jättebjörnloka) och tromsöloka är två närbesläktade fleråriga växter. De är mycket storvuxna (ofta 2-3 meter), har vita blommor i stora, platta till halvklotformiga välvda klasar, flikade blad och grova blomstjälkar. Båda arterna trivs i öppna, näringsrika miljöer med viss störning och hittas ofta i vägkanter, åkerkanter, komposthögar, igenväxande ängsmark eller övergivna trädgårdar.

Båda arterna innehåller ämnen som är skadliga på huden. Var därför försiktig när du hanterar växterna och använd handskar.

Förhindra spridning av jättelokan genom att:

  • se till att plantorna inte bildar frön, börja tidigt på växtsäsongen
  • gräv upp plantorna med rötterna (ner till minst 10 cm) på våren och oskadliggör dem genom uttorkning eller bränning (små bestånd)
  • slå av plantorna regelbundet med lie eller liknande, fram till mitten av blomningen (innan frösättning) och eller klipp av blomställningarna när växten är i full blomning
  • samla in och förstör blommorna.

Upprepa åtgärderna några gånger under säsongen, i flera år till dess inga nya plantor kommer upp.

Mer information om jätteloka.PDF

Blomsterlupin

lupiner

Blomsterlupin (vanlig lupin) är en cirka en meter hög flerårig ört som lätt bildar stora bestånd och blir invasiv i vissa miljöer, till exempel längs vägar och banvallar. Lupiner är envisa och därför måste bekämpningen vara långsiktig och upprepas ofta. Bland det viktigaste är att se till att plantorna inte bildar några frön.

Förhindra spridning av blomsterlupin genom att:

  • gräv upp plantorna med rötterna och oskadliggör dem till exempel genom uttorkning eller bränning (små bestånd)
  • trampa sönder plantorna när de är på väg upp på våren eller slå av plantorna regelbundet med lie eller liknande, innan blomning
  • ta bort de kapade växterna för att förhindra att jorden blir för näringsrik.

Upprepa åtgärderna några gånger under säsongen, under flera år. Var beredd på att nya lupinplantor kan komma upp från vilande frön i marken, även lång tid efter att du fått bort dem, speciellt om någon rör om i jorden.

Mer information om blomsterlupin.PDF

Parksallat

parksallat

Parksallat är en flerårig ört med blå blommor på högvuxna blomstjälkar (1-1,5 meter). Parksallat trivs på öppen mark och sprids lätt till vägrenar, dikesslänter, parkmiljöer och komposter. Parksallat är ett svårutrotat ogräs som kräver tålamod och noggrannhet för att bli av med.

Förhindra spridning av parksallat genom att:

  • plantera inte parksallat i din trädgård, för att slippa den som ogräs och undvika att den sprider sig utanför din trädgård
  • ta bort blomskotten för att undvika att den sprider sig med frön.
  • För små bestånd och enskilda plantor kan du:
    • rensa och gräva upp plantorna med rötterna och oskadliggör dem helst genom bränning. Försök få bort alla rötter eftersom även små, kvarlämnade rotbitar kan ge upphov till nya plantor.
    • upprepa flera gånger tills inga nya skott kommer upp.
  • För stora bestånd kan du:
    • täcka ytan i minst två år med någonting tätt så som plast, presenning eller tidningar, tyvärr dödar denna metod även andra växter på platsen, men många av dem skulle troligtvis ändå inte överleva i parksallatens täta bladmatta.

Informationsblad om parksallat.PDF

Vresros

vresros

Vresrosor är lätta att känna igen på sina blankt mörkgröna, läderartade och rynkiga blad, stora rosa eller ibland vita blommor (6-9 cm) och tätt taggiga stam med oliklånga raka taggar. Den trivs på torra öppna platser, gärna med sandig och näringsrik mark, och kan bilda stora ogenomträngliga bestånd längs kusten, vägkanter och på ruderatmark.

Förhindra spridning av vresros genom att:

  • plantera inte vresrosor, framför allt inte i kustnära områden
  • gräva eller rycka upp plantorna med rötterna och oskadliggör dem helst genom bränning. Försök att få bort alla rotdelar och upprepa flera gånger tills inga nya skott kommer upp.
  • slå av plantorna med till exempel trimmer. Detta måste göras upprepat och ofta till dess att inga nya skott kommer upp, annars får det motsatt effekt.

Mer information om vresros.PDF

Sidan uppdaterades

2017-12-15

Sidansvarig:

 Kontakta oss

Håkan Jansson
Biolog
0660-887 25
Skicka e-post

Johanna Martinell
Biolog
0660-886 66
Skicka e-post

Mer information

Länk till naturvårdsverkets hemsida om invasiva arterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Det finns även invasiva djurarter, här är mer information om några av de mest vanliga arterna:

Mördarsnigellänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Signalkräftalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Mårdhundlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster