Du är här:

Försurning och kalkning

Kalkning av Rännarsjön

Kalkning av Rännarsjön

Försurning är ett stort internationellt miljöproblem där människans aktiviteter leder till en surare miljö än vad som kan antas vara naturligt. För att motverka försurningen kalkas sjöar och vattendrag.

Vid försurning påverkas vattnets hela ekosystem, från växt- och djurplankton upp till näringskedjans toppkonsumenter exempelvis rovfåglar. Försurningen märks på bland annat bottenlevande djur som sländlarver och på fisk. Hos fisk är försämrad reproduktion det första som märks vid försurning. I slutänden drabbas strömstare, fiskgjuse och utter med flera djur som lever på att äta bottenlevande djur eller fisk.

Mark och vatten försuras av föroreningar i luften som bildas när fossila bränslen (t ex kol, olja och naturgas) förbränns. En annan källa är organiska syror som läcker ut vid skogsbruk. Kalkning kan avgifta försurade vatten så att de kan återställas till levande ekosystem.

Kalkning i Örnsköldsviks kommun

En mycket god vattenkvalitet behålls året om i kalkade vatten inom Örnsköldsviks kommun. Sedan starten 1984 har 155 av kommunens 1300 sjöar kalkats och över 30 mil rinnande vatten åtgärdats. År 2017 spreds knappt 2000 ton kalk i 93 sjöar och vattendrag.

Det försurande nedfallet över landet har minskat under senare år. Det har lett till att många försurade vatten har börjat återhämtat sig. Därför har det varit möjligt att trappa ner eller avsluta kalkningen i flera sjöar och vattendrag.

Miljö- och hälsoenheten administrerar den kalkning som utförs i kommunen. Det sker i samarbete med fiskevårdsområden, fiskeklubbar och Länsstyrelsen. Fiskevårdsområden och fiskeklubbar sköter spridningskontrollen vid kalkning. Kommunen är mycket positiva till det engagemanget.

Ökad kalkning i Moälvens vattensystem

Sjöar och vattendrag i Moälvens vattensystem kalkas för att motverka försurning. Eftersom lax återintroduceras i Moälven höjs målet för kalkningen till pH 6,3. Mängden kalk som sprids anpassas så att pH är minst 6,3 hela året, även under vårfloden då surstötar brukar inträffa. Detta säkerställer reproduktion av lax som är försurningskänslig och kräver pH 6,3 för att kunna föröka sig. Även flodpärlmussla och öring gynnas av ett högre pH. Den ökade kalkningen följs upp med vattenkemiska analyser och elfiskeundersökningar för att kontrollera att kalkningen har avsedd effekt.

Kalkdoserare installeras i Utterån (foto Håkan Jansson).

Förutom kalkspridning på sjöar installerades en kalkdoserare i Utterån 2008. Kalkdoseraren styrs av vattenflödet och spridning sker vid höga flöden då pH är som lägst. Sjökalkning i kombination med en kalkdoserare ger goda möjligheter att säkerställa pH 6,3 i Utterån.

Sidan uppdaterades

2018-01-10

Sidansvarig:

 Kontakta oss

Håkan Jansson
Biolog
0660-887 25
Skicka e-post