Biologisk återställning i Moälven & Idbyån

Moälven är en rikt varierad skogsälv i Örnsköldsviks kommun. Tack vare stor biologisk mångfald och relativt liten påverkan av vattenkraftsutbyggnad har Moälven utsetts till Natura 2000-område.

Under flottningsepoken forslades mycket timmer i Moälven och dess biflöden. För att underlätta flottningen tog man bort block och stenar samt rätade ut naturliga kurvor. Vidare byggdes dammar, flottningsrännor och stenkistor. Vattendragen, som före flottningen bestod av varierande strömpartier, förvandlades till ensartade vattenvägar och livsmiljöerna försämrades för många vattenlevande organismer.

Laxen i Moälven utrotades under 1950-talet, framför allt på grund av föroreningar i mynningsområdet. Under 80-talet arbetade man aktivt med att minska utsläppen och idag utgör de inte längre ett direkt problem. Under 90-talet observerades igen fiskarter som varit borta undre en längre period och nu fanns återigen förutsättningar att återetablera lax och öring i Moälvens vattensystem.

Fas 1: EU Life - Från källa till hav

Projektet startade 2005 och pågick till 31 december 2008.

Projektet drevs av Örnsköldsviks kommun med stöd av EU's miljöfond LIFE-Naturvård, Naturvårdsverket, Fiskeriverket, Moälvsfisket, Örnsköldsviks Naturskyddsfond, Holmen Skog AB, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Västernorrlands län.

Projektets mål var att återskapa och förbättra livsmiljöer för lax, stensimpa, flodpärlmussla och utter i Moälven. Tidigare bestånd av dessa arter har slagits ut eller decimerats på grund av kraftverksbyggen, timmerflottning och föroreningar.

Fiskväg i Sågfallet

Den mest omfattande åtgärden i Moälvsprojektet fas 1 var fiskvandringsvägen vid Sågfallet i Utterån. I och med att fiskvandringsvägen färdigställdes vart det åter möjligt för lax och havsöring att återkolonisera Utterån, där stora arealer lek- och uppväxtområden blev tillgängliga.

Till vänster bild på när sågfallet invigs och tunneln till höger (foton Johanna Martinell)

Biotopvård - flottledsåterställning

Under flottningsepoken rensades Moälven och dess biflöden för att underlätta timmerflottning. Mängder av block och sten togs bort och gjorde miljön mindre lämplig för fiskarter som lax, öring och stensimpa. I Moälvsprojektet fas 1 återställdes biotoper genom att lägga ut sten, block och grus på 43 strömsträckor, varav 38 finns i Utterån uppströms Sågfallet. Läs mer under fliken till vänster

Åtgärder vid vägtrummor

Vägtrummor som utgör hinder för fiskvandring upp i mindre biflöden rättades till. En ökad mängd kalk spreds i Moälvens vattensystem för att höja pH-värdet till 6,3 så att lax ska kunna fortplanta sig.

Vägtrumma i Rödtjärnsbäcken efter åtgärd (Foto: Olov Norgren)

Återintroduktion av lax & havsöring

Lax och havsöring, som utrotades på grund av vandringshinder, försämrade livsmiljöer och föroreningar, återintroducerades i vattensystemet via utsättningar. Laxungar sattes ut i älven för att på sikt återskapa ett naturligt självreproducerande bestånd. Läs mer under fliken till vänster "Återintroduktion & Uppföljning".

Övriga åtgärder

Flodpärlmusslan är beroende av lax och öring för att kunna föröka sig. Åtgärderna som gynnar laxfisk medförde att Moälvens bestånd av flodpärlmussla fick bättre förutsättningar att växa. Utterpassager sattes upp på platser där det fanns risk för att uttrar skadas i trafiken.

Förekomsten av flodpärlmussla och utter inventerades samt följdes upp. Ett problem för utterpopulationen i Moälvens vattensystem är vägar som korsar vattendragen i projektet åtgärdades därför lokaler för att minska risken att uttrar trafikdödas.

Information och utbildning ingick utgjorde också en stor del av EU LIFE-projektet. Målgrupper var markägare, personal inom skogsbruk, fiskevårdsorganisationer, lokalbefolkning och andra intressenter i Moälvens vattensystem.

Genom att informera om Moälvsprojektet förmedlar vi kunskap om Moälvens ekosystem och hur man bäst skyddar de naturvärden som finns och de värden som skapas genom projektet. Informationen riktas i första hand till de människor som bor eller verkar i älvdalen.

De utsättningar av lax och havsöring som görs i Moälven syftar till att skapa självreproducerande bestånd. Det är viktigt att bestånden inte beskattas för hårt, speciellt under uppbyggnadsperioden då varje individ är viktig för reproduktionen. Under LIFE-projektet togs ett gemensamt regelverk fram för fiske efter lax och öring i Moälvens vattensystem.

Fas 2: Efter LIFE

Projekttid 2009-2014.

Projektet drevs av Örnsköldsviks kommun och Moälvsfisket med stöd av Länsstyrelsen i Västernorrlands län.

Projektets mål var att fortsätta med den biologiska återställningen i Utterån, fortsätta med återetablering av lax och öring via utsättningar, åtgärda vandringshinder i Södra Anundsjöån och starta uppföljning av åtgärderna via en fiskräknare i Sågfallet, Utterån.

Två stycken vandringshinder, ett i Myckelgensjö och ett i Sörflärke Södra Anundsjöån, åtgärdades och 5,4 km vattendrag återställdes.

Före och efterbild på Myckelgensjödammen i Södra Anundsjöån.

2012 monterades en fiskräknare i Sågfallet och sedan dess har man kunnat räkna uppvandrande lekfisk.

Bilder på laxtrappan till vänster och fiskräknaren till höger i Sågfallet Utterån.

Återintroduktionen av lax och öring fortsatte under fas 2 i Moälvsprojektet och elfisken från 2014 bekräftade naturlig reproduktion på flera lokaler. Återetableringen av lax och öring i Moälven hade därmed lyckats och en milstolpe nåddes! Sommaren 2015 står fiskvägen förbi Kubbe kraftverk klar i Norra Anundsjöån vilket innebär att vandring för fisk återigen blir möjlig upp i Norra Anundsjöån.

Fas 3: Biologisk återställning & Förvaltningsplan

Projekttid 2015-

I fas 3 fortsätter den biologiska återställningen med fokus på Norra Anundsjöån. Uppföljning av genomförda åtgärder i Södra Anundsjöån har visat ett avvikande resultat från det förväntade och kommer också att utredas vidare.

En förvaltningsplan för lax och öring i Moälven och öring Idbyån tas fram i syfte att få bestånden att fortsätta växa till nivåer som tillåter ett hållbart uttag.

Sidan uppdaterades

2017-11-27

Sidansvarig:

 Kontakta oss

Håkan Jansson
Biolog
0660-887 25
Skicka e-post

Anders Forsberg
Biolog
0660-005 38
Skicka e-post

Mer information

Samarbetsparter