Företagarens ansvar

Egenkontroll

Du som företagare har ansvaret för de produkter ditt företag tillverkar och säljer. Det är viktigt att du har den kunskap som behövs för livsmedelshanteringen och kan reglerna som påverkar ditt företag. Konsumenter ska inte riskera att bli sjuka av farliga bakterier eller allergiframkallande ämnen som inte finns deklarerade i innehållsförteckning eller på märkning.

För att ha bra kontroll över din livsmedelshantering behöver du ha tagit fram arbetssätt, rutiner, för olika områden i din verksamhet. Ett antal grundläggande rutiner måste finnas hos alla livsmedelsföretagare. I vissa hanteringssteg och områden kan du behöva skriva ned, dokumentera, resultat av de mätningar och kontroller du gör i din verksamhet, t.ex. temperaturer eller rengöringskontroller. Det är viktigt att din egenkontroll alltid är anpassad efter den verksamhet som du bedriver.

Det är viktigt att du som livsmedelsföretagare är medveten om vilka risker som finns i din verksamhet och hur du förebygger dessa, glöm inte bort att i din egenkontroll även ta med hur fel och brister som eventuellt uppstått ska avhjälpas. Risker och hälsofaror kan vara allt från mikrobiologiska och allergena till kemiska och fysikaliska, t.ex. bakterier, allergiframkallande ämnen, bekämpningsmedelsrester och glas- och metallbitar.

Matförgiftning

Om en gäst/kund hör av sig till dig med misstanke om att ha blivit sjuk av någonting de ätit är det viktigt att du som företagare och/eller din personal vet hur situationen ska hanteras. En del i en sådan hantering bör vara att kontakta miljö- och hälsoenheten som kan hjälpa till med provtagning. Detta gör det möjligt att ta reda på om det är maten som gjort att gästen/kunden blivit sjuk och i så fall förhindra att fler drabbas.

Om du (privatperson) misstänker att du drabbats av matförgiftning kan du läsa mer här.

Mer information

  • - Krav på kunskap

    Du som producerar livsmedel har en skyldighet att förse dig själv, samt eventuell personal, med tillräckliga kunskaper i livsmedelshygien. Vad som är tillräcklig kunskap beror givetvis på vad du gör i din verksamhet. Om du t.ex. erbjuder allergianpassade livsmedel krävs att du har goda kunskaper inom området. Kunskap om livsmedelshygien kan inhämtas bland annat genom utbildningar, litteratur eller internet.

  • - Märkning och redlighet

    Om företagets affärsidé är att helt eller delvis går ut på att sälja färdigförpackade livsmedel är det viktigt att du har kunskaper om hur förpackningarna ska märkas.

    Detta för att märkningen ska vara korrekt och därmed ge kunden möjlighet att:

    • Få valuta för sina pengar. Bra märkning gör det lättare att jämföra pris och kvalitet. Konsumenten kan jämföra vikten hos olika produkter. Ingrediensförteckningen ger besked om vilka ingredienser som livsmedlet tillverkats av. I de flesta fall ska det stå på förpackningen hur mycket av den karaktärsgivande ingrediensen eller kategorin av ingredienser, till exempel kött, som har använts.
    • Undvika sådant man inte tål. För den som särskilt vill veta vad som ingår i ett livsmedel, till exempel på grund av överkänslighet, ger ingrediensförteckningen de nödvändiga upplysningarna.
    • Undvika gamla livsmedel. De flesta livsmedel ska märkas med bäst före-datum och anvisningar om hur livsmedlet ska förvaras. Mycket känsliga livsmedel märks med sista förbrukningsdag.
    • Veta vem man kan kontakta Alla livsmedel ska märkas med namn och adress (eller telefonnummer i Sverige) till antingen den som har tillverkat, förpackat eller sålt varan. I vissa fall märks livsmedel med ursprungsplats.
    • Veta hur maten ska tillagas. Vissa livsmedel ska till exempel spädas eller behöver andra tillagningsanvisningar.

    Beroende på om ditt livsmedel räknas som färdigförpackat eller oförpackat gäller olika regler.

    Om ditt företag säljer oförpackade livsmedel över disk eller serverar mat eller fika på en restaurang eller ett café har du ansvar för att inte vilseleda gästerna. Det är viktigt att menyer överensstämmer med det som verkligen serveras. Man får exempelvis inte skriva oxfilé på menyn och sedan servera fläskfilé. Vissa produkter, exempelvis fetaost, parmaskinka (Prosciutto di Parma) och parmesan (Parmigiano reggiano) är skyddade ursprungsbeteckningar. Det innebär att endast varor som uppfyller kraven på geografiskt ursprung och tillverkningsmetod får kallas för fetaost, parmaskinka respektive parmesan. Andra exempel på vilseledande menyer är att ange att en produkt eller en maträtt är ekologisk, svensk eller att de kommer från en viss gård om så inte är fallet.

    Om du som livsmedelsföretagare serverar något annat än vad det står på menyn är det naturligtvis vilseledande för gästerna och för en allergiker kan en felaktig meny dessutom innebära stora hälsorisker. En allergiker som inte tål komjölksprotein men som kan äta får- och getmjölk kan bli mycket dålig om han eller hon serveras ost gjord på komjölk istället för fetaost.

    Tänk på vad du skriver i dina menyer. Tar någon råvara i köket slut kan du behöva skriva om menyerna eller vara noga med att underrätta dina gäster.

Sidan uppdaterades

2018-06-18

Sidansvarig:

 Kontakta oss

Eva Sundqvist
Miljöinspektör
0660-887 76
Skicka e-post

Minna Kraatari
Miljöinspektör
0660-887 32
Skicka e-post

Per Kristian Hagen
Miljöinspektör
0660-880 58
Skicka e-post

Linda Enström
Miljöinspektör
0660-889 58
Skicka e-post