Tisdag 11-20
Onsdag-lördag 11-16
Adress
Läroverksgatan 1
891 33 Örnsköldsvik
Tfn: 0660-886 00
Fax: 0660-886 40
museum@ornskoldsvik.se
Del 12 Folkrörelserna
ARBETARRÖRELSEN
Arbetarrörelsen har sina rötter i det industrisamhälle, som utvecklades under 1800-talet. I Örnsköldsviksområdet präglades industrialiseringen från början av sågverksindustrin. När sågverken inte längre var lönsamma etablerades under 1900-talet massafabrikerna. Sågverksägarna intog en patriarkalisk hållning gentemot arbetarna och såg med blida ögon på arbetarnas engagemang i föreningar så länge de syftade till ett gott samförstånd med arbetsgivarparten. Det var inte lätt att vid förra seklets början öppet erkänna att man sympatiserade med socialismen. Fackanslutna arbetare utsattes för motstånd och repressalier från myndigheter och arbetsgivare. Trots allt fortsatte agitationen.
Den politiska arbetarrörelsen har sitt ursprung i fackföreningarnas verksamhet. Redan kring förra sekelskiftet fanns i Örnsköldsvik tre fackföreningar: Örnsköldsviks Typografklubb och en avdelning till Järn- och Metallarbetarförbundet. Stuveriarbetarna var anslutna till Transportarbetarförbundet. Dessa fackföreningars strävan efter att upprätta en gemensam politisk organisation blev upphovet till att Örnsköldsviks arbetarkommun bildades 1904. Möten hölls till en början på föreningshuset i Lungvik eller på något av stadens kaféer.
1938 blev arbetarpartiet socialdemokraterna det största partiet i Örnsköldsviks stadsfullmäktige. De borgerliga hade dock majoritet till kommunsammanläggningen 1971. Tidigt främjades bildningsintresset inom arbetarrörelsen och det hölls populärföreläsningar i arbetarföreningens regi. ABF fick en lokalförening i staden 1927. En socialdemokratisk kvinnoklubb bildades. Broderskapsrörelsen, Sveriges Kristna Socialdemokraters Förbund med syfte att stödja nykterheten fick 1940 en egen organisation i Örnsköldsvik.
1917 hölls den första säkert dokumenterade 1:a majdemonstrationen mot dyrtider och livsmedelsbrist. Bilden visar demonstrationen den 1:a maj 1953 på hamnplan med busstationen i bakgrunden. Foto: Karl-Otto Strandberg. Klicka på bilden för större storlek.
Den första nykterhetsföreningen i norra Ångermanland bildades troligen i Örnsköldsvik 1878. Då ägde ett möte rum i parken vid dåvarande Örnsköldsviks fattiggård i Lungvik. 29 personer slöt sig samman till en krets som kallade sig Ångermanlands absoluta nykterhetsförening. Erik Hörnell i Järved höll föredrag med religiös anknytning om superiets fördärv. Föreningen fick snabbt cirka 600 medlemmar men aktiviteten avtog när Hörnell senare övergick till logen Enighet och Frid, som bildades i Järved 1889 — godtemplarrörelsen hade även nått våra trakter.
Nykterhetslogen 381 Fridsborg församlade i Lutherska kapellet i Örnsköldsvik. Logen använde kapellet som samlingslokal innan föreningshuset i Lugnvik var färdigt.
Kursverksamheten var viktig. Godtemplarna startade i början av förra seklet studiebiblioteket Aurora. Man tog initiativ till att bygga Föreningshuset, där basarer, musik och amatörteater drog pengar till kassorna. Nykteristerna gjorde en viktig samhällsinsats genom att bygga samlingslokaler runtom i bygden, där även fackföreningarnas föregångare fick hålla möten.
Torget 1905. Nykterhetsdemonstrationer med musik, standar och tal var ett uppseendeväckande propagandamedel i början av 1900-talet. Stadens torg erbjöd plats och möjlighet att sprida olika meningsyttringar. Uppslutningen var som synes god.