


Moälvens avrinningsområde ligger nedanför fjällregionen och innefattar till stor del skogsmark och myrar. Vattnet är brunfärgat av humusämnen och ett naturligt pH torde ligga omkring 6,5. På grund av onaturlig försurning måste vattenkvaliteten upprätthållas med hjälp av kalkning. Moälvens medelvattenföring är 25 m³/s, medelhögflödet 165 m³/s och det lägsta flödet under året brukar ligga kring 5 m³/s. Skogsälvar som Moälven skiljer sig från fjällälvar bland annat i det att vårfloden kommer tidigare och att lågflödet under sensommaren är lägre. Detta har betydelse för den lokala anpassningen hos havsvandrande fisk. Skogsälvstammar av lax och havsöring söker sig mot lekplatserna tidigare på året än de stammar som finns i fjällälvar.
Moälven utsågs av regeringen till Natura 2000-område år 2002. I motiveringen beskrevs älven som ett nästan naturligt vattendrag som endast marginellt har påverkats av vattenkraftsutbyggnad. Man betonade vikten av att bevara ett naturligt vattendrag med en hög biologisk mångfald. Som viktiga skyddsvärda arter nämndes lax, öring, flodkräfta och utter liksom de ishavsrelikter (kräftdjur) som finns i Moälvens vattensystem. Vid avgränsningen av Natura 2000-området togs endast huvudfåran (Södra och Norra Anundsjöån samt Utterån) med. Avgränsningen kan komma att ändras så att även biflöden ingår i Natura 2000-området.

Håkan Jansson