Lyssna
- Startsida
- | ...
- | Moälvsprojektet
- | Bakgrund
- | Flottningsepoken
Flottningsepoken
Timmerflottning i Moälven
Sedan slutet av 1600-talet har man flottat timmer i Sverige. Under 1800-talet expanderade sågverksindustrin kraftigt och flottningsverksamheten ökade. Ända fram till mitten av 1900-talet hade flottning av timmer stor betydelse för den svenska industrin. För att underlätta flottningen rensade man vattendragen från hinder. Man tog bort block och stenar och rätade ut naturliga kurvor. Vidare byggde man dammar, flottningsrännor och stenkistor. Vattendragen påverkades kraftigt under denna tid, både av själva flottningsverksamheten men även av de vattenregleringar och rensningar som genomfördes.
Då flottningen upphörde minskade successivt den direkta påverkan från flottningen, till exempel barkavfall som täckte lekbottnar och utsöndrande av giftiga fenoler. Effekterna på vattendragen av flottledsrensningar, uppförande av stenkistor, vattenregleringar med mera var dock av bestående karaktär. Vattendragen som före flottningen bestod av varierande strömpartier, förvandlades till ensartade vattenvägar och livsmiljöerna försämrades för många vattenlevande organismer.
I Moälven påbörjades flottningsrensningar redan i slutet av 1700-talet. De flesta strömsträckorna i älven har flottledsrensats i flera omgångar eller till och med grävts om så att de fått ett nytt lopp som underlättade timmertransporten. Den sista flottledsrensningen gjordes 1950 bara ett par år innan flottningen avslutades. Denna sista rensning medförde stora förändringar i Moälvens vattensystem på grund av att man använde sig av en modern maskinpark.
Håkan Jansson
Skriv ut sidan
0660-88 000
Nygatan 16
891 88 Örnsköldsvik
